30-årige ytterforwarden Markus Modigs har genom karriären har utmärkt sig som en produktiv, offensiv spelare som med fördel kan användas även i powerplay. Under våren blev det klart att han tillbringar den kommande säsongen i BIK Karlskoga.
Torsten Yngveson sa här om nyförvärvet när det blev klart:
"Markus är en skicklig spelare som både kan sätta upp sina medspelare och avsluta själv. Han blir en verklig tillgång i vårt powerplay och övriga offensiv."
Markus Modigs fanns på plats vid uppstarten av försäsongsfysen i maj och gillade det han såg.
”Det var skitkul! Det är en jättebra grupp där det känns som om jag har varit med länge trots att jag just träffat dem. Roligt att få mäta sig lite med dem – särskilt i innebandy. Man är ju ingen ung talang längre, haha, och det var skönt att vi äldre vann. Precis som det ska vara!”
Markus bor i Oskarshamn och resten av försäsongsfysen skötte han på egen hand, som avtalat med klubben.
”Ja, vi bor ju inte direkt runt hörnet. Vi har ett hus som jag behöver pilla lite med i sommar. Jag ska bland annat måla hela huset och jag hade helt ärligt hellre stannat här och kört fys, haha. Men jag kommer förstås köra på även med fys hemma så att jag är lika redo som de andra. Jag ser redan fram emot att få komma tillbaka hit, jag tyckte att det var så roligt att köra med laget.”
Vi brukar alltid börja de här intervjuerna med våra nya spelare med att se tillbaka på karriären så här långt. Den första frågan är givet: Varför blev det hockey för din del?
”Min far (Jan-Erik Modigs, min anm) spelade så det var väldigt naturligt att bara hänga på. Jag var med honom i omklädningsrummet och lärde mig åka skridskor ungefär samtidigt som jag lärde mig att gå. Hockey har varit en del av mitt liv sedan dag ett, i princip. Jag tycker att det är det roligaste som finns.”
”Jag höll på med allt möjligt – fotboll, tennis, innebandy och till och med orientering. Men hockey har alltid varit nummer ett för mig.”
Att han skulle spela forward var också ganska självklart.
”Ja, jag tror det. När jag var yngre gjorde jag mycket mål så det föll sig ganska naturligt att jag skulle spela långt fram i laget.”
Markus moderklubb är Vimmerby HC och där hann han säsongen 07/08 spela några matcher och även göra sina första seniorpoäng med A-laget (då i division 2) redan som 15-åring. Samma säsong vann han tillsammans med lagkamraterna i Småland guld i TV-pucken. När det blev dags att söka hockeygymnasium blev det SHL-klubben Linköping HC.
”Jag hade en fantastisk tid där", minns han tillbaka idag. "Jag fick en bra utbildning i Linköping och det är fyra år jag minns med glädje. Jag avslutade mina juniorår där med att ta SM-guld med J20-laget”
Markus fortsatte att vara produktiv även på den allra högsta juniornivån. Sista året gjorde han till exempel 44 (23+21) poäng i J20 SuperElit och ytterligare 7 (3+4) poäng i slutspelet, som alltså mynnade ut i ett JSM-guld – där Markus dessutom stod för det avgörande målet.
Efter hockeygymnasiet vände Markus tillbaka till moderklubben där han tog steget upp till seniorhockey i HockeyEttan. Även här fortsatte poängskörden med 40 (20+20) poäng på 41 grundseriematcher redan under den första säsongen. Totalt sex säsonger med i huvudsak spel i Ettan blev det totalt, med 24 matcher för Almtuna i HockeyAllsvenskan (den skadedrabbade säsongen 15/16) som enda undantaget. På totalt 165 grundseriematcher i HockeyEttan (samtliga utom 30 matcher för Vimmerby) spelade han in 159 (83+76) poäng, vilket innebar ett poängsnitt på imponerande 0.96 per match. I play-off var poängsnittet nästan lika imponerande – 0.79. Den näst sista säsongen ledde han laget som kapten.
”Det var grymt att få representera moderklubben på högsta nivå. Vi hade dessutom ett bra lag och jag är väldigt stolt över att få ha varit kapten för det gänget.”
Vad tar du med dig från åren i HockeyEttan?
”Man får bra perspektiv på saker. Till skillnad mot dem som tar den lite kortare vägen måste många i HockeyEttan ha jobb vid sidan om. Man lär sig att jobba och får dessutom träffa människor i andra sammanhang än i hockeyns värld. Det är tufft att kombinera satsningen på hockeyn med arbete vid sidan om och de som spelar där är riktiga hjältar. All heder till dem som orkar. Det är inte alla som fixar det, men samtidigt tror jag att det ger mer än man tror. För min egen del var det är nyttiga år och idag känner jag mig väldigt privilegierad som får hålla på med hockey på heltid.”
Kan man se HockeyEttan som en bra skola för unga spelare?
”Ja, absolut. Det finns många skickliga spelare i Ettan som har hamnat där av olika anledningar som till exempel skador eller att man behöver utveckla något i sitt spel. Det utmålas ibland som något negativt att ha spelat i HockeyEttan men jag ser det som positivt. Jag har fått spela mycket och haft roligt, vilket är viktigt för utvecklingen.”
En framfart likt Markus går knappast lagen högre upp i seriesystemen förbi och inför säsongen 18/19 värvades han till Oskarshamn, då i HockeyAllsvenskan. På våren var han med och tog upp laget till högstaligan, SHL.
”Det var helt fantastiskt att få vara med om något sådant. Nästan som en saga! Vi gjorde det omöjliga, och vi sa faktiskt till varandra att ’bra sagor ska sluta lyckligt’. Vi i klubben var nog de enda som trodde på det. Vi hade en jätteliten lönebudget och fick ihop gruppen till ett fantastiskt gäng.”
Där ser jag en likhet med Karlskoga, storheten i det lilla. Det är viktigt med en bra grupp där man tar hand om varandra. I alla lag som jag har varit med och vunnit med har man haft en bra grupp. Det kände jag direkt när jag kom hit att det har man här. Det är framgångsfaktorn till varför Karlskoga är ett topplag år efter år. Samma känsla hade vi i Oskarshamn när vi gick upp till SHL.”
I Oskarshamn lärde han känna en spelare - Gustaf Franzén - som faktiskt spelade en stor roll när det blev dags att välja klubb inför den här säsongen.
”’Frasse’ kom till laget när vi hade gått upp till SHL. Han kom från en grym säsong här i BIK men hade det året tyvärr otur med skador som ledde till en operation. Det var väldigt synd men vi lärde känna varandra och jag och min sambo är nära vänner med Gustaf och hans sambo och umgås en del privat. Han har berättat en del om klubben och pratar mycket varmt om Karlskoga och det har blivit mycket prat oss emellan nu på slutet.”
”Något som jag fastnade lite extra för i det han berättade är att många spelare säger att de mår bra här och att det är roligt att spela här. Jag vill bara må bra och spela hockey och jag tror att om man börjar med att se till att må bra kan man prestera ganska bra. Sedan blir det förstås omvänt så att om man spelar bra mår man ofta bra, men grunden måste ändå vara att man trivs. Så jag tänkte att, varför inte BIK?!”
Förra säsongen mötte BIK Karlskoga som motståndare med MoDo. Hur såg du på klubben och matcherna mot BIK som motståndare?
”Jag tycker inte att BIK är särskilt grisiga men däremot tunga att möta. Här i Nobelhallen tror jag inte att jag har vunnit många matcher. En vann vi nog, men det är i alla fall skitsvårt att komma hit. Det behöver inte vara High Chaparall varje gång, men BIK är alltid bra hemma. Jag har alltid uppfattat det som ett bra lag och det kommer bli ett bra lag i år igen. Jag ser fram emot att få vara med i det.”
Modigs inledde alltså fjolårssäsongen i MoDo där han i en ledande lina tillsammans med Sam Vigneault och Riley Woods fortsatte att producera på hög nivå - 32 (18+14) poäng på 36 matcher - innan han enligt en överenskommelse mellan MoDo och Linköping under vårvintern återvände till LHC för spel i SHL. Övergången togs inte emot väl av en del besvikna MoDo-supportrar och innebar en tuff tid som han idag vill lägga bakom sig.
”Allt jag vill säga är att jag trivdes väldigt bra i MoDo och att det var synd att det blev som det blev. Vi hade en väldigt bra grupp där och det var nog därför det gick bra även för mig. Men det går fort i hockey och plötsligt spelade jag i Linköping."
"Det blev en väldig sväng på pendeln, från ett lag som spelade i toppen till ett lag som kämpade för att hålla sig kvar. Med ett pressat läge hamnar fokus på att följa system och spela defensivt. Kanske inte riktigt som jag hoppats men samtidigt lärde jag mig mycket och det blev ju inget fiasko, får man väl ändå säga. Totalt sett en rolig säsong, även om jag hade önskat att jag hade kunnat dra dit någon mer puck.”
Hur skulle du beskriva dig själv på respektive utanför isen?
”Som spelare är jag offensiv med ett ganska bra skott och bra händer. Jag gillar att vara kreativ, spelar gärna powerplay och trivs bäst i spelet med puck. Det är väl jag i stora drag. Utanför isen är jag en lugn kille som gärna spelar golf. En ledig dag hittar du mig ofta på golfbanan – om jag inte klipper gräset eller ligger på beachen.”
Vi kör ju traditionsenligt BIK-golfen i augusti, kanske får vi se dig där? Vilket handicap har du?
”Jag har bara spelat i två år och är nog inte så bra utan tycker mer att det är roligt att spela. Jag har 7.”
Vilka förväntningar har du inför säsongen här i BIK?
”Det ska först och främst bli väldigt roligt att få spela hockey i BIK och i en roll jag trivs i. Jag ska gå in med öppet sinne och må bra och ha kul. Och att vinna hockeymatcher är ju väldigt kul, haha. Jag ser verkligen fram emot att få komma till BIK, för min del får säsongen gärna dra igång direkt!"”
Här kan du läsa mer om och köpa ditt serie- eller säsongskort.
Här blir du medlem i BIK Karlskoga.
