Klockan 23.00 på nyårsaftonen landade han i Sverige, på Landvetter, efter några minst sagt omtumlande dygn och ett JVM-äventyr som på tuffast tänkbara sätt snöpligt tagit slut. Dessutom hamnade juniorkronorna under sin flight hem mitt uppe i ett drama på liv och död när en kvinna fick ett plötsligt hjärtstopp där lagläkaren Ryan Allenby kom att spela en viktig roll och där man tvingades gå ned på Island för fortsatt vård.

Det är klart att en sådan upplevelse sätter ett inställt VM i perspektiv och Åke Stakkestad är dessutom en person som hela tiden ser framåt. Det såg vi inte minst tidigt i höstas när Åke drabbades av en skada som inte bara ödelade höstens spel i HockeyAllsvenskan utan också äventyrade hans medverkan i JVM. I en tidigare intervju som vi gjorde inför JVM (som ni kan läsa här berättade han om hur den hägrande JVM-biljetten blev en viktig drivkraft när han kämpade mot klockan med en nyopererad arm.

Så här svarar han själv på frågan om hur han har hanterat en fortsatt tuff säsong – kanske en av de tuffaste under hans karriär – och vad som motiverar honom när han stöter på motgångar:

”Jag vill att BIK ska gå upp i SHL, det är min största motivation just nu. Sedan kan jag inte påverka allt som händer, som till exempel andras beslut, och det är bara att gilla läget och inte sura ned sig. Just där och då, när de berättade att JVM var inställt, sög det förstås rejält men det går inte att gräva ned sig för det. Det är bara att fortsätta köra.”

Idag var du tillbaka på isen här i Nobelhallen och du såg ut att trivas bra trots att du enligt planen förhoppningsvis egentligen skulle ha varit mitt uppe i ett JVM-slutspel just nu…

”Hockey är det roligaste jag vet och det viktigaste är att jag får spela. Det är bara att gå ut och ha kul och göra mitt bästa, oavsett var jag befinner mig.”

Sverige hann bara spela några träningsmatcher och två grundseriematcher innan turneringen ställdes in men det handlar ändå om några intensiva veckor tillsammans. Hur skulle du själv sammanfatta JVM-upplevelsen?

”Det var en sjukt stor upplevelse, den största i mitt liv skulle jag vilja säga. Jag tror inte att man fattar hur stor den här turneringen är, speciellt i Kanada och i Alberta som är hockeyns Mekka. Det har även varit roligt att lära känna nya spelare i laget och återuppta kontakten med dem man känt innan. Jag skulle vilja säga att det har varit intressanta och otroligt lärorika veckor, jag har bara positiva minnen.”

”Jag tar framför allt med mig proffsigheten som fanns runt vårt lag. Jag tror att vi var 12 ledare på 24-25 spelare. Det gällde allt från hur vi tog hand om våra kroppar till att kolla film och få feedback. Allt är top notch för att vi spelare skulle vara optimalt förberedda. Det är inte mycket som lämnas till slumpen där. Givetvis är en del upp till oss spelare men all hjälp man kunde tänkas behöva fanns verkligen där.”

'Inställt' löd det första beskedet men IIHF har öppnat för att turneringen ändå kan komma att spelas klart i vår. Vilka besked har ni aktiva fått?

”Vi har inte fått någon information om detta. Vi har hört samma rykten som alla andra och förhoppningsvis hittar de ett sätt att slutföra JVM. Det känns väldigt trist och orättvist mot framför allt alla 02:or som inte får vara med om det största man kan vara med om som junior. Det känns viktigt att vi får avsluta det vi har påbörjat och att det inte bara rinner ut i sanden.”

Åke har haft en anmärkningsvärd resa i BIK Karlskoga, sedan han på sensommaren 2018 flyttade hit för att gå hockeygymnasiet i klubbens regi. Den första säsongen gjorde han 29 (16+13) poäng på 33 matcher i J18 Elit, vilket 19/20 följdes upp av ett ännu starkare andraår med till exempel 33 (16+17) dito på 20 matcher i J18 Elit och ytterligare 26 (16+10) på 16 matcher med J20-laget i J20 Elit. Då debuterade han också i A-laget. Inför förra säsongen fick han , blott 19 år gammal, ett A-lagskontrakt och hann både med att göra sitt första mål och en handfull assist i HockeyAllsvenskan.

Årets säsong började, som sagt, tyngre. 9/9, i försäsongens sista träningsmatch hemma i Nobelhallen och med Västerås som motståndare, drabbats han av det olyckliga armbrott som kom att hålla honom borta i nästan tre månader. Efter återkomsten i början av december hann han bara spela en dryg vecka och fyra matcher innan det bar av till JVM.

Med den uppmärksamhet som hans fina utveckling rönt har han fått en del frågor om valet att som sextonåring lämna uppväxtstaden Kungälv och Västkusten för att gå hockeygymnasiet i BIK Karlskoga. Åke var tidigt en talang, spelade TV-pucken för Göteborg och med närheten till Frölunda trodde nog många att valet var givet. Men Åke tänkte annorlunda och bestämde sig ganska tidigt för BIK., trots intresse från flera andra klubbar.

’Long game’ kallas det när man väljer en långsiktigt strategi och det var precis vad Åke gjorde när han sökte till BIK Karlskogas NIU.

”För mig handlade valet inte om var jag skulle få mest utrustning, om A-laget spelade i SHL eller hade tagit flest SM-guld. För mig handlade det istället om var jag kunde få bäst personlig utveckling. Jag tror att många ungdomar gör fel när de väljer utifrån hur ’cool’ klubben är och att den har ett SHL-lag. Men det är ju inte i det laget man ska spela, man ska spela i J18. Det är väldigt få som går från J18 via J20 och upp till A-laget i SHL på två, tre år.”

”Jag tycker att det är bättre att satsa på en klubb i HockeyAllsvenskan där man kan få speltid och utvecklas mer i sin egen takt. Pressen blir inte lika stor där. Att man då kanske inte har de mest kända tränarnamnen i klubbarna är ointressant, om du själv vill och lägger ned dig får du alla möjligheter att bli en bra spelare.”

Många talangfulla unga spelare vittnar om hur stort steget är från att spela juniorhockey till seniorhockey. Tror du att det steget kan vara enklare att ta i en klubb med ett hockeyallsvenskt lag?

”Ja, steget till seniorhockey är alltid ett svårt steg att ta, även om du går till division 1 eller vilken nivå som helst. Junior- och seniorhockey är två helt olika saker. Alla kommer inte gå i draften, spela i landslaget eller bli hypade på annat sätt, det går att komma till SHL, NHL eller var du nu drömmer om att spela på ett annat sätt. Det tar kanske bara lite längre tid.”

Åkes plan ser således ut att fungera bra. Det har blivit en del surr kring honom efter att Tomas Montén uttryckt sig uppskattande om honom och tog ut honom till juniorlandslaget och JVM. Väl där har han imponerat på fler än förbundskaptenen och, enligt uppgift, har han även rönt uppmärksamhet från NHL-klubbarna. Åke är ännu inte draftad men möjligheten finns fortfarande. Detta är dock inte något han själv tänker så mycket på just nu, säger han själv.

I årets JVM-trupp fanns, förutom Åke, tre spelare från HV71 och SSK-forwarden Albert Sjöberg med från HockeyAllsvenskan. Övriga hör till vardags hemma i SHL eller olika nordamerikanska ligor. Även där ser Åke en fördel med sitt val av klubb.

”De som spelar JVM brukar oftast spela seniorhockey. Har man JVM som mål kan det därför vara värt att söka sig till HockeyAllsvenskan och på det sättet få in mer speltid i seniorhockeyn.”

Varför valde du just BIK Karlskoga – det måste ha funnits fler lag närmare ditt hem?

”Ja, Karlskoga ligger en bit bort men var ändå den närmaste klubben i HockeyAllsvenskan då, när inte HV71 spelade i ligan. Jag ville inte flytta för långt utan ändå ha möjlighet att åka hem på helgerna om jag ville. Det innebar att jag bland annat hade BIK och Tingsryd att välja bland.”

”Men det som framför allt avgjorde var att BIK hörde av sig väldigt tidigt. Redan då fick jag en positiv känsla och efter det kollade jag runt med annat hockeyfolk och alla hade bara bra saker att säga om klubben. De sa bland annat att man körde bra fys och att man, trots att man kanske inte har alla förutsättningar, ändå kör på här som om man vore en SHL-klubb. Det var viktigt för mig och jag är oerhört nöjd med åren här, inte minst mina J18-år. Här i A-laget hoppas jag kunna ’levla’ upp lite till."

I skrivande stund har besked just kommit om att AIK-matchen på Hovet på onsdag är framflyttad på grund av covid. Nu väntar därmed först en hemmamatch mot HV71 på onsdag och så dubbla hemmamatcher (fredag mot Mora och söndag mot SSK) väntar. Med tanke på att många lag tvingats pausa sin verksamhet på grund av covidutbrott kan man för närvarande inte vara helt säker men Åke är i alla fall redo.

Nu är det nästa mål som gäller, slutspel och slaget om en SHL-plats!