Möt headcoach Dennis Hall: BIK Karlskoga ska alltid vara jobbiga att möta!

Först och främst, varmt välkommen till BIK Karlskoga, Dennis!

”Tack!”

Varför BIK?

”I grund och botten kände jag mig redo för nästa steg i min tränarkarriär. När den här möjligheten dök upp kändes den rätt både hockeymässigt och socialt eftersom min sambo tidigare pluggat i Karlstad i fem år. Det var därför jag var i Forshaga. Det passade för hela familjen. Sedan har jag en bra bild av BIK Karlskoga, vad klubben står för och många bitar som jag tycker passar som handen i handsken med hur jag ser på ledarskap och de bitarna.”

Intressant. Berätta mer om det?

”Till exempel att BIK är en klubb som är beroende av att få en positiv utveckling på sina spelare och kanske inte alltid köper färdiga produkter. Det tycker jag är roligt, att få vara med och utmana genom att få ihop en stark grupp med bra grundspel. Utöver det har jag så klart, innan jag tog mitt beslut, lyssnat runt med folk som varit i klubben och fått höra att det finns en stark gemenskap här.”

Vuxit upp i ett omklädningsrum

Dennis är en ung coach – om drygt två veckor fyller han 34 år. Trots detta har han hunnit med att samla på sig imponerande erfarenheter som headcoach och en starkt track record i så gott som samtliga klubbar som han varit i. Men vi ska väl börja från början.

Dennis är född och uppvuxen i Stockholm där han inledde sin egen spelarkarriär som forward i FoC Farsta. Som 24-åring, med division 1-spel som högsta nivå, valde han att sluta.

”Dels hade jag problem med både ljumskar och axlar och allt möjligt, dels kände jag att motivationen tröt. Jag kände att jag inte blir så mycket bättre. Så det var nog en kombo. Men när jag hade bestämt mig för att sluta hade jag ännu inte fått erbjudande om att bli tränare. Men på något sätt blev det en naturlig övergång.”

Du gick över till tränarjobbet redan säsongen efter att du slutat spela, 13/14. Är det något du haft med dig tidigt, att du ville bli tränare?

”Nej, egentligen inte, men både min pappa och min låtsaspappa har varit tränare under hela mitt liv. Farsan inom hockeyn och min låtsasfarsa inom handbollen. Jag har helt enkelt vuxit upp i omklädningsrum och sprungit med där i den miljön.”

Spelade du även handboll?

”Ja, ett litet tag. Jag har spelat fotboll och annat också. Så någonstans har kanske det här med tränarrollen funnits med, trots att jag inte hade några jättefunderingar kring det när jag spelade själv. Det dök upp en möjlighet där i Huddinge, jag var öppen för att prova och sedan var jag fast!”

Viktiga lärdomar från skolan

Dennis tränarkarriär började alltså i Huddinge, som assisterande coach i J20-laget. 

Är det här med att jobba med unga spelare en bra skola för att utvecklas som tränare?

”Det tror jag absolut. Men framför allt känner jag att jag har nytta av att, vid sidan av hockeyn, ha jobbat inom skolan i tio år med bland annat barn med olika typer av diagnoser. Det har lärt mig mycket om ledarskap, hur man ska förhålla sig till och hantera olika personligheter.”

”Jag jobbade heltid i skolan samtidigt som jag tränade Huddinges juniorer. I skolan jobbade jag på fritids på eftermiddagarna och som resurs i skolan under skoltid. Jag är egentligen snickare från början och har ingen utbildning för skolan men blev så småningom ansvarig för all fritidspersonal. Och där började jag väl någonstans känna att det är kul att bestämma…” 

Han skrattar. ”Nej, men skämt åsido gillar jag att strukturera upp vem som ska göra vad och sådana bitar. Det har jag, av någon anledning, alltid gillat.” 

”Jag och Nichlas Falk jobbade i Huddinge tillsammans i tre år innan han gick till Södertälje och jag fick frågan om att komma till Borlänge. Jag var assisterande tränare där i ett år innan jag tog klivet upp till att vara huvudtränare i två säsonger. Under mitt första år som huvudtränare gick vi till kvalserien – det var det året som Västerås gick upp. Det var en bra start på tränarkarriären - trots att man kände sig grön och inte riktigt visste vilka trådar som man hade ryckt i som gjorde att det gick bra. I Borlänge hade jag för övrigt Marcus Hellgren-Smed i laget.”

Ärlighet är viktigt

”Under mitt andra år åkte vi ut i play off 2 i kvalserien mot Huddinge, tror jag att det var. Då blev jag kontaktad av Fredrik Söderström, numera expert i C More, som ville att vi skulle träffas och diskutera om jag skulle följa med honom till Schweiz som assisterande coach. Så blev det också, jag var i Schweiz fram till november innan jag kände att jag inte mådde bra i den situationen.”

”Dels hade jag träffat min Johanna då och hon pluggade här i Karlstad och det blev hattigt. Dessutom var omställningen stor, den svenska synen på ledarskap stämde inte alls överens med den som de förväntade sig där nere. Det var väldigt Kanadainspirerat, en kulturkrock helt enkelt. Vårt uppdrag var att införa ett svenskt synsätt men vi backades väl inte riktigt upp i det arbetet av klubben. Det kände nog både jag och ’Freddan’ och jag tog beslutet att det inte var rätt plats för mig där och då.”

Det är en styrka, att kunna stå upp för den känslan och vara ärlig med vad man tycker?

”Ja, ärlighet är något jag vill ha med mig både privat och i mitt ledarskap och det är där jag ofta hamnar. Även om det ibland innebär att någon blir ledsen eller besviken har jag lärt mig att det oftast är bättre att riva av plåstret direkt, oavsett vad det gäller.”

”Tiden i Schweiz var en fantastisk upplevelse och jag är inte alls främmande för att åka tillbaka om chansen dyker upp igen någon gång i framtiden. Men just där och då funkade det inte för mig och jag flyttade hem till Sverige. Johanna hade ett år kvar på universitetet då och jag sa att, ’jag väntar på dig’.”

Succé i Forshaga

”Jag bodde med henne i Karlstad och tränade Forshaga i HockeyEttan där jag bland annat hade (Viktor) Lennartsson i laget. Vi gjorde en fantastisk resa med laget, det var grymt. Trots nästan inga förutsättningar alls lyckades vi gå till Allettan för första gången i klubbens historia, vi fick pris som årets överraskningslag och jag själv fick pris som bästa coach."

"Det var förstås väldigt roligt men framför allt var det kul att så många spelare som var med oss under den säsongen sedan fick ta klivet upp till HockeyAllsvenskan. Det i sig är ett kvitto på att man har haft en bra verksamhet.”

Efter en och en halv säsong i Forshaga gick så flyttlasset till Hudiksvall, som inte bara spelade kval utan också var med in på målrakan i kampen om en plats i HockeyAllsvenskan under de båda säsonger som Dennis styrde skutan. 

”Hudiksvall är jättebra organisation, en verkligt välskött HockeyEttan-klubb där spelarna har en bra vardag och får bra förutsättningar att utvecklas. Sedan har man lite att arbeta på när det gäller arenan och som organisation för att vara helt flygfärdiga för HockeyAllsvenskan. Men de är så nära HockeyAllsvenskan som man kan komma.”

Dennis hann också bli utsedd till HockeyEttans bästa coach både en andra och en tredje gång på raken.

”Det är klart att det var jätteroligt att lyckas med bedriften att bli utsedd till det tre år i rad.  Men bäst av allt är förstås att den utmärkelsen kommer från spelarna i ligan. Det känns fint att man på något sätt har byggt upp ett positivt rykte.”

BIK ett naturligt nästa steg

Det var knappast så att BIK Karlskoga var den enda klubben som var intresserad efter den fina resa som du gjort som coach?

”Nej, det var lite… ruljangs efter den här säsongen. Men, som sagt, där spelade också det sociala in och för mig var det dessutom ett naturligt steg att få komma till en förening som på vissa sätt är lik Hudiksvall. Det går till exempel inte att jämföra Hudiks budget med till exempel Nybros, de verkar skita pengar därnere. Men även här i BIK har man en bra organisation och goda förutsättningar att göra något riktigt bra.”

Ja, BIK Karlskoga ligger ju någonstans i mitten av tabellen när det gäller spelarbudget och med ungefär en tredjedel så hög spelarbudget och omsättning som lagen i toppen. Ändå har vi spelat slutspel under elva av de tolv senaste säsongerna. Det blir inte enklare nu med fler satsande lag och kapitalstarka, degraderade SHL-klubbar att slåss emot. Hur tacklar man den situationen på bästa sätt?

”Framför allt måste man, tror jag, se det i ett lite större perspektiv. Vad krävs för att BIK ska kunna konkurrera med de här lagen som sitter på en större budget? Där är mitt jobb att framför allt sätta ett tydligt grundspel. Vad ska vi stå för och hur ska vi vinna våra matcher? Det är ju inte alltid som det laget som på pappret är bäst verkligen ÄR det bästa.”

”Nästa steg handlar om att skapa en bra, stark dynamik i laget. Då gäller det att titta på vilken typ av människor som vi puttar in tillsammans med dem som är kvar sedan tidigare. Där ligger en första förutsättning, att man är noga i rekryteringen av MÄNNISKOR.”

Ser en stor potential i laget

”Sedan gillar jag när det är väldigt tydligt med rollfördelningen, precis som på vilket företag som helst där man har olika avdelningar med olika uppgifter inom samma grupp. Så började jag att arbeta i Hudik för två år sedan och det har gett framgång och är ett arbetssätt som de kommer att fortsätta med. I stället för att ha några få spelare som förväntas spela i princip i alla spelformer gäller det att få ett ansvarstagande från bredden. Det handlar om en investering i gruppen där alla ska känna att de är med och viktiga. Som det ser ut inom sporten idag där spelare byter hux flux mellan klubbar är det en utmaning att få till den starka gruppdynamik som krävs och då gäller det att få alla att känna och ta ansvar.”

Det du säger passar väl in med BIK-andan, det förhållningssätt som funnits i klubben länge och som förvaltats vidare av nya generationer.  Med fler som bidrar blir vi dessutom mindre sårbara än om man satsar på en spetsig förstakedja som ska dra lasset. Det är en viktig utgångspunkt för Torsten när han bygger laget. Hur ser du på din trupp just nu?

”Den ser jättespännande ut! En mix av framför allt olika typer av personligheter där några är mer verbala och andra mer tillbakadragna. Det finns många spelare med potential att växla upp och bli riktiga top notch-spelare i den här ligan. Och det är förstås förhoppningen, att vi får några att verkligen blomma ut och nå den fina potential de har. Det finns också en del med rutin från klubben men också från ligan, kombinerat med några nya där till exempel norrmännen kommer från en framgångsrik säsong i den norska toppklubben Storhamar. Där finns det stor utvecklingspotential och det ska bli kul att få följa dem och deras resa."

"Vi har även en kille som (Filip) Sveningsson, som väl kanske inte riktigt fick den här yttersta rollen i MoDo men potentialen finns och med mer förtroende tror jag att han kan gå framåt rejält. Det är så vi har diskuterat.”

Hur mycket har du varit med och påverkat bygget av den nya truppen?

”Från första dagen som det blev klart har jag varit med i dialogen. Vi tittar hela tiden på vad som finns på marknaden och vad vi tycker och tror ska tillföra något till laget. Det är en pågående process.”

Smartness kombinerat med riv och slit

Jag intervjuade Torsten häromdagen (separat artikel kommer) och han var tydlig med att det inte råder någon brist på spelare men att det handlar om att välja rätt spelare för oss…

”Exakt! Och då är vi tillbaka på det här med avdelningar och rolltänk – vem ska göra vad och vad saknar vi för att bygga ett så komplett lag som möjligt? Där gäller det att inte bara gå på första bästa utan verkligen göra efterforskningarna. Dessutom tittar vi på människan, vilken karaktär denne har som person. Det är grymt viktigt, inte minst när gruppen redan är i gång, att den nya verkligen klickar med resten av gruppen.”

Vi kommer från ett par sportsligt starka säsonger med bland annat ett poängrekord i grundserien. Samtidigt har en del supportrar efterlyst en lite mer klassisk, anfallsglad BIK-hockey, med hög fart och mycket känslor. Vad skulle du vilja säga till dem?

”Det här är något som jag tror att även Torsten tänkte när han värvade mig. Jag gillar det framåtlutade med lite riv och slit och det får väldigt gärna vara känslor inblandade. Sedan måste detta balanseras och kombineras med ett framgångsrikt spel. Det ena utesluter inte det andra men om man spelar över gränsen kommer det att drabba prestation och resultat negativt. Vi vill ha ett bra drag och – framför allt – att man aldrig lämnar isen med något ogjort.”

”Sedan är jag väl medveten om att det kan finna olika bilder av vad det innebär att ’spela rivigt och slitit’. För vissa är det att man ska kasta handskarna och slåss, för andra att man fullföljer och smäller på. Det finns helt enkelt olika grader och alla kommer inte alltid att vara helt nöjda. Men så ser livet ut. Jag själv gillar aggressivitet men man kan inte åka omkring med huvudet under armen. Lite smartness i kombo med riv och slit, vill jag se. BIK Karlskoga ska alltid vara jobbiga att möta!”

Säkra din plats i hallen och stötta som medlem!

Sommaren är kort - vi har mindre än tre månader kvar till ispremiären.  

Boka ditt serie-/säsongskort här! Fram till 15/8 får du fjolårets låga priser.  Komplettera gärna med vårt nya Parkeringskort som innebär att din parkeringsplats är förbetald under alla samtliga BIK Karlskogas hemmamatcher 23/24. 

Stolt BIK:are? Bli medlem här! Fler medlemmar innebär ett starkare BIK Karlskoga!