Den nionde augusti 2020 började ett nytt, spännande kapitel i Aleksi Rekonen hockeyliv. Då anslöt han nämligen till BIK Karlskogas A-lag, för första gången i en liga och en klubb utanför Finland.
När man tittar på hans meriter är det lätt att tro att Aleksi är äldre än de 27 år som han fyllde i somras. Han har redan hunnit spela sju år i den finländska högstaligan, Liiga, och då representerat klubbar som Jokerit, Kärpet, Sport och – nu senast – Ässet. Han kan spela både center och ytterforward, vilket gör honom väldigt användbar för tränarna.
Han är född i den finländska huvudstaden, Helsingfors och sina första hockeyskär tog han i moderklubben Viikingit.
”Jag var så liten då att det inte ens var mitt val”, svarar han på utmärkt engelska på frågan om varför det blev just hockey. ”Mina föräldrar valde hockey, men det visade sig ju vara ett bra val!” Han skrattar. ”Jag spelade en del innebandy också, men jag har älskat hockey hela tiden och det var ingen tvekan när det blev dags att välja.”
Han lämnade moderklubben vid 13 års ålder för att gå till storklubben Jokerits ungdomsverksamhet. Ungdoms- och juniorsåren blev framgångsrika, han har ett guld och ett silver i de finländska ungdomsmästerskapen på U16-nivå och ett silver på U20-nivå. Dessutom har han spelat i de finländska juniorlandslagen från U16 och upp till och med J20 där han deltagit i flera världsmästerskap.
”Det var givetvis både roligt och en bra erfarenhet att få spela mot internationellt motstånd och att få resa och uppleva andra länder och hockeykulturen där. Det var alltid roliga turneringar.”
Det finns en särskild rivalitet mellan de båda nordiska länderna som brukar göra matcherna extra roliga att se för oss åskådare? Hur var det för er spelare?
”Haha, ja, det finns helt klart en rivalitet där och vi mötte varandra många gånger under de här åren så vi lärde ju dessutom känna varandra ganska väl. När jag ser tillbaka på våra möten idag minns jag dem som både väldigt roliga att spela och som jämna.”
Som vi konstaterade i presentationen av nya lagkamraten Stefan Stéen är de båda jämnåriga (födda 1993) och har med största sannolikhet stått på varsin sida i landskamperna. Igen av dem har några minnen av detta idag, men minns förstås sina betydligt färskare möten i Liiga förra säsongen. Numera bollar de finska fraser i omklädningsrummet.
”Ja, honom mindes jag väl från ifjol men inte från landslaget. Av de svenska spelarna som vi mötte då minns jag till exempel Mika Zibanejad och några till som spelar i NHL idag. Det var många bra spelare både i mitt lag och lagen vi mötte. Teuvo Teräväinen (Carolina Hurricanes /NHL) är till exempel en väldigt bra spelare som jag spelat med.
Vilka erfarenheter tar du med dig landslagsuppdragen?
”Med landslaget spelar man korta, intensiva turneringar där varje match är superviktig. Man får lära sig att gå ut och spela sin bästa hockey när det krävs.”
Inför säsongen 12/13 tog han steget från junior- till seniorhockey när han skrev på för Kiekko-Vantaa, en klubb i den finska andraligan Mestis. Säsongen efter, 13/14, gjorde Aleksi debut i den finländska högstaligan och spelade totalt 20 matcher, varav 18 för Jokerit och 2 för HPK dit han lånats ut från Kiekko-Vantaa. Sedan dess har han spelat i Liiga, med undantag för två kortare utlån till Mestis under de första åren. De två senaste säsongerna har han spelat för Ässet och under den senaste säsongen noterades han för 20 (8+12) poäng på 57 spelade matcher.
Aleksi, hur skulle du beskriva den finska högstaligan för en svensk hockeypublik?
”Det är en tuff liga med små marginaler i stort sett i varje match. Det finns många unga lovande spelare i ligan idag och farten är hög. Jag har ju inte hunnit uppleva mer än ett par matcher här i Hockeyallsvenskan, och träningsmatcher är ju lite annorlunda, men utifrån det jag sett är farten lite högre här medan spelet är mer kontrollerat i Liiga.”
Hur mycket kände du till om svensk hockey och Hockeyallsvenskan när du bestämde dig för att komma hit?
”Inte mycket, faktiskt. Jag vet att Hockeyallsvenskan är en bra liga med professionella lag och bra tränade spelare. Men själva spelet och upplägget av ligan visste jag ingenting om.”
Det är ett stort steg att byta både liga och land – hur gick tankarna när du bestämde dig?
”Jag såg det som en stor möjlighet rent sportsligt att få prova på något nytt och utvecklas som spelare. Jag ser även fram emot att få uppleva ett nytt land och kanske lära mig lite mer svenska. Jag har visserligen läst lite svenska i skolan, men bara i några år och några timmar i veckan. Det kommer man inte så långt med, haha. Som tur är översätter de det som sägs i omklädningsrummet till engelska och jag har hunnit snappa upp en del svenska sedan jag kom. Men visst har jag åkt åt fel håll någon gång ute på isen…”
Han skrattar men blir snabbt allvarlig. ”Men det är verkligen ett stort steg som jag har tagit, speciellt som jag har familjen med mig.”
Ja, Aleksi och hans fru Ira har tre barn, tre grabbar som är 5,3 och 1 år gamla och hela familjen har nu installerat sig i en lägenhet i centrala Karlskoga.
”Jag och min fru tycker att det här är en jättebra möjlighet för barnen att få resa och uppleva nya saker och ett nytt land och kanske också får lära sig lite svenska. Ira är fortfarande hemma med den minsta men de två äldsta står i kö till plats på förskolan och det här kommer nog att bli en både rolig och nyttig upplevelse för dem.”
”Dessutom har vi fått fantastiskt bra service på finska här i Karlskoga”, berömmer han. ”Det har varit till stor hjälp för oss.”
Karlskoga är, som många säkert vet, en så kallad finsk förvaltningskommun. Det innebär att sverigefinnar i kommunen har en uttrycklig rätt att använda sitt modersmål i offentliga sammanhang som till exempel i kontakter med kommunen och i dess olika verksamheter som just förskolan. Det finns också ett finländskt honorärkonsulat i Karlskoga som kan hjälpa finländska medborgare i olika frågor.
”De har berättat det för mig nu, men jag hade faktiskt ingen aning om att Karlskoga är en finsk förvaltningskommun innan vi kom hit. Men det är kul när vi är i affären och handlar och folk som hör att mina unga pratar finska kommer fram och pratar finska med oss.”
Äldsta grabben har redan hunnit spela hockey i över ett år och kommer att gå i BIK:s hockeyskola i vinter.
”Ungarna älskar hockey och väntar ivrigt på att matcherna här ska dra igång och att de ska kunna komma hit och kolla.”
Hur kom det sig att du valde BIK Karlskoga? Hade du anbud från fler svenska klubbar att ta ställning till?
”Jag hade hört att Karlskoga är ett topplag i Hockeyallsvenskan och att det är bra plats att utvecklas på som spelare. Med tanke på pandemin och de ekonomiska effekterna av den ville jag inte vänta för länge med att bestämma mig för en ny klubb så när jag fick erbjudandet härifrån skrev jag på nästan direkt. När man får en så fin möjlighet finns det ingen anledning att leta vidare.”
Dina första intryck av Karlskoga som stad?
”Det är en liten stad”, konstaterar Aleksi som trots allt är född och uppvuxen i storstadsmiljö. ”Men det är perfekt för oss, vi lever familjeliv och gillar att vara hemma eller gå till lekparken. Dessutom är det nära till allt, vi bor inte långt från Nobelhallen. Perfekt! Vi har fått en riktigt bra start på vår tid här i Sverige.”
Dina första intryck av klubben och laget?
”Jag håller på att lära känna killarna och det tar ett tar ett tag att lära mig alla smeknamn, haha. Så här långt har jag lagt mest fokus på vårt spel, på att lära mig vårt spelsystem och de olika detaljerna i hockeyn här i BIK. Även om vi inte hunnit spela så många matcher än har vi tränat hårt och jag är helt säker på att vi kommer få ett riktigt bra, konkurrenskraftigt lag i vinter.”
Hur skulle du vilja beskriva dig själv som hockeyspelare?
”Hårt arbetande, bra skridskoåkare och med ett bra skott. Jag vill ha mycket tid på isen och trivs när det är tuffa, jämna matcher. Allround med offensiv spets, skulle jag säga.”
Huvudtränare Karl Helmersson om Aleksi:
”Målskytt och en offensiv kraft som både kan spela center och ytterforward. Han är dock tilltänkt som ytterforward. Ambitiös och bra kille som har kommit in fint i laget.”
