Ny i laget: Viktor Lennartsson "BIK var hela tiden högst upp på min lista!"

19 juli 2021 08:00

En produktiv forward som själv betraktar sig som en late bloomer och vars fjolårssäsong tilldrog sig många klubbars uppmärksamhet. Viktor Lennartsson berättar här om varför han valde BIK och om sina förväntningar inför det som väntar.


Det har antagligen inte undgått någon att forwarden Viktor Lennartsson, som fyller 28 i november, tillhör en riktig hockeyfamilj. Pappa Bo Lennartsson, eller ’Kulon’ som de flesta känner honom som, kommer inte bara från Karlskoga utan var en stor profil i såväl Färjestad BK som i svensk och europeisk hockey. Bo avled tyvärr förra sommaren 65 år gammal efter en tids sjukdom, och att komma närmare familjen var en viktig anledning till att Viktor inför förra säsongen valde att vända hem till Värmland och spela i Hockeyettan med brodern David i Forshaga.

Karriären började, förstås, i Färjestad BK där han också tog en plats på hockeygymnasiet. ”Det var ganska självklart att det skulle bli hockey för min del, jag hade nog inte så mycket att välja på”, ler Viktor. ”Men hockeyn har alltid varit viktigast för mig, jag har hållit på med andra sporter också men främst för att hålla i gång hockeyn. Vi i hockeylaget hade till exempel även ett eget fotbollslag.”

Kan det vara tufft att verka i samma bransch som en så känd och omtyckt person som din far var?

”Så har det absolut varit men det gäller att tackla undan det där på ett effektivt sätt. Det är klart att man fick höra det där en del när man växte upp men numera, som vuxen, är man van.”

Ja, Viktor har visat att han står stadigt på egna ben. Han har provat sina vingar och knappast ryggat för utmaningar.

Sista året under hockeygymnasiet, till exempel, när han efter några produktiva år valde att flytta till – RB Hockey Juniors i Österrike, helt på egen hand!

”Jag kände att jag hade kört fast lite därhemma och jag ville verkligen testa på något nytt. Jag hade ju spelat i Färjestad i hela mitt liv och ville få en ’uppstuds’. När vi spelade turnering med Färjestad nere i Österrike under försäsongen blev jag intresserad och kände att det var rätt för mig. De hade redan några svenskar i laget och det blev en riktig rolig upplevelse som jag inte ångrar för en enda sekund.”

Två säsonger, totalt 35 matcher och totalt 35 (18+17) poäng blev det i den österrikiska J20-ligan. Ett imponerande snitt på en poäng per match och dessutom med en total poängskörd som i skrivande stund placerar honom på sjätte plats totalt i ligan genom tiderna. Lägg därtill att han under den sista säsongen (12/13) som nittonåring fick prova på seniorhockey med EC Salzburg som vann European Trophy.

”Det var en stor grej för en artonåring som knappt kunde engelska och ännu mindre tyska att åka i väg. En utmaning, helt klart, men jag lärde mig mycket. Staden var fantastisk vacker. Den österrikiska hockeyn är mer anfall och mindre försvar medan vi Sverige är mer strikta med försvar först och sedan anfall. Det här gjorde hockeyn mer offensiv, precis som det även var i Tyskland där jag spelat senare. Det är sådan hockey jag gillar mest, så det tar jag verkligen med mig.”

Under säsongen i Salzburg var det NHL-lockout vilket innebär att en rad NHL-spelare tog plats i laget, med mindre speltid för övriga som resultat.

”Jag var ju fortfarande sistaårsjunior och fullt förståeligt fick jag inte spela så mycket. Då hörde Mora av sig och chansen att få prova på spel i Hockeyallsvenskan kände jag att jag ville ta. Men det blev lite cirkus den här säsongen med skador och utlåningar så den säsongen lägger jag gärna bakom mig och glömmer”, säger han och skrattar lite åt det, så här i efterhand. Ja, det blev spel i Moras J20-lag som Hudiksvalls HC (Hockeyettan) och Orsa IK (Division 2).

Säsongen efter gick han till Hockeyettan-laget Kumla, där han kom att tillbringa tre säsonger, varav den sista rejält produktiv med 34 (23+11) poäng på 36 matcher.

”Att det blev Kumla berodde dels på att jag flyttade till Örebro och hade nära hem till Karlstad, dels hade en del kompisar i laget. Det blev en bra lösning, tycker jag.”

Det råder ingen tvekan om att Viktor har stått för en gedigen insats i Hockeyettan där han, förutom Kumla, sedan har spelat i Tranås, Nybro och Forshaga och totalt under åtta säsonger och 218 matcher har noterats för 152 (101+51) poäng. Han har också hunnit med en sejour i Tyskland där han spelade i de tyska andra- och tredjeligorna och bland annat stod för 27 (18+9) poäng på 25 matcher för EV Landshut, då i tyska tredjeligan.

Flera svenska klubbar på högre nivå fick på allvar upp ögonen för honom under fjolårssäsongen då både han själv (46 poäng på 40 grundspelsmatcher) och hans Forshaga stod för en stark säsong där laget gick hela vägen till åttondelsfinal i kampen om en plats i Hockeyallsvenskan.

Anders ’Sälen’ Svensson, assisterande tränare i Forshaga, sa till exempel så här om Viktor till NWT efter säsongsavslutningen i april:

”Jag har full förståelse för att flera allsvenska klubbar vill ha honom. Med rätt spelare runtom sig tar han till och med plats i SHL, inga problem. /…/ Viktor är en otroligt bra ishockeyspelare och det är inte många som har det skottet han har. Det är en måltjuv av rang. Dessutom är han stark, bra på ’rören’ och han har haft en väldigt fin utveckling. Han har tagit stora steg i alla delar av planen.”

Så här säger Viktor själv om intresset och valet att gå till BIK, där han nu har kritat på ett kontrakt över kommande säsong:

”Förra året blev ju lite speciellt i och med att jag valde att flytta hem av familjeskäl. Det var väldigt roligt att vi gick så långt som vi gjorde med Forshaga. Jag hade fler lag som var intresserade men BIK var hela tiden högst upp på min lista så jag är väldigt glad att de ville ha mig och att det löste sig. Jag har följt laget länge och det är BIK jag har hållit på i Hockeyallsvenskan som jag håller på Färjestad i SHL.”

BIK Karlskoga har han hunnit möta ett antal gånger genom uppväxten och någon gång under året i Mora i Hockeyallsvenskan.

”När jag mötte dem med Mora hade vi Bobby Ryan och Anze Kopitar i laget och det var mycket se och lära under det året. Men mötena med Team BK på ungdomsnivå upp glömmer jag aldrig, det var klassiska bataljer, haha.”

Hur skulle du vilja beskriva dig själv som spelare, Viktor?

”Offensiv, definitivt, med bra fart på rören och ett bra skott. Jag gillar även det fysiska spelet.”

Finns det något som vill du förbättra?

”Spel utan puck. Jag har jobbat på den biten ett tag och tycker nog att jag har blivit bättre men det kan alltid bli bättre. Jag känner mig som en late bloomer som fortfarande kan utvecklas, trots att jag snart fyller 28. Vissa utvecklas fort, andra tar lite längre tid och jag är en av dem som har behövt lite mer tid. Det känns skönt att ha det i bakhuvudet att jag fortfarande kan utvecklas.”

Här har ju BIK ett rykte om sig att man utvecklar spelare och får spelare att ta nästa kliv. Spelade det också in i ditt val av klubb?

”Absolut. Dessutom är BIK alltid med och slåss däruppe, det känns som att även klubben kan ta nästa steg nu och det känns jättekul att få vara med på den resan.”

Viktor bor i Karlstad och har därmed en av platserna i pendlarbilen därifrån. Han har skött en stor del av försäsongsträningen på egen hand i Karlstad då han samtidigt arbetar som leverantör för ICA Maxi. Ett jobb med en hel del tunga lyft och gratisträning, får man anta.

”Jag kör ut varor och det har varit kul att hålla sig sysselsatt. Vi har fullt upp, kan jag säga! Skönt att kunna bo kvar på hemmaplan, det är inte särskilt långt att pendla. Men jag har känt mig välkommen här sedan första träningen jag var med på tidigt i maj, det känns jättebra så här långt.”

Till sist: Vilka förväntningar har du för egen del på den här säsongen?

”Jag har stora förväntningar! Jag har alltid haft höga krav på mig själv.**