Det har varit en vår med många beslut för Mikael 'Daggen' Eriksson. En skadad fot som till slut gjorde det omöjligt att ens snöra på sig skridskorna tvingade honom att ge upp spelarkarriären.

"Det var jätteskönt när jag väl tog beslutet eftersom jag hade så ont men när insikten väl landade var det jäkligt jobbigt. Jag trodde inte att det skulle vara så känslomässigt tufft som det faktiskt blev men så här i efterhand vet jag ju att det var det det enda rätta beslutet. Min kropp mådde tyvärr inte bra och trots att jag hade velat avsluta på ett bättre sätt gick det helt enkelt inte längre."

Ja, du är en härförare och hårdjobbare med en rejäl vinnarskalle. Det måste ha varit frustrerande att inte kunna göra dig själv rättvisa?

"Ja, jag hade den känslan hela säsongen. Jag kunde inte träna ordentligt och det var jobbigt bara att knyta skridskorna. Sånt tär på en mentalt. Sett till det var det en lättnad att ta beslutet men samtidigt blir jag fortfarande känslosam när jag pratar om det. Jag har mycket att bearbeta där."

Nu har laget påbörjat försäsongsträningen och för första gången någonsin blir det ingen sådan för Mikael. Skönt, skulle nog många av oss tycka, men för en som älskar att träna innebär inte detta faktum någon vila på soffan. Däremot en träning med lite annat fokus och utan fasta mål, tester och utvärderingar.

"Det är få förunnat att få träna på arbetstid och få den extra träningen som det ger. Men det är jäkligt skönt att kunna gå ut och träna utan att hela tiden ha press på sig. Samtidigt är jag ju skadad av alla dessa år - jag tävlar hela tiden mot mig själv, mot folk jag möter i spåret och så vidare, haha. Men det blir ändå på ett annat sätt nu, jag gör det på mina villkor, när jag vill och hur jag vill. Framför allt måste jag inte vara pigg hela tiden, det är så skönt att få vara trött ibland!"

Samtidigt är du med som ledare runt laget under en del pass. Frågan alla ställer sig är om någon någonsin kommer att slå dina fysresultat…

"Haha, jag hoppas att någon tar dem snart så jag slipper höra det där. Men det är väl det faktum att jag har tränat väldigt mycket genom åren som har tagit mig dit jag är. Utan all träning hade jag inte fått spela i HockeyAllsvenskan och SHL eller varit kapten. Jag har lagt ned otroligt mycket tid på min fysiska status just på grund av att jag nog inte var den största hockeytalangen. Jag var tvungen att vara bäst på något och då var jag bäst på fysen. För att jag skulle kunna spela det spel jag gjorde var jag tvungen att vara väldigt bra fysad."

Ditt uppoffrande spel och hur du går i bräschen, både i fysträningen och på planen har gjort dig väldigt uppskattad. Det råder ingen tvekan om att du är en stor publikfavorit bland BIK-supportrarna!

"Nja, publikfavorit vet jag väl inte", säger han blygsamt och skrattar. "Men visst har jag väl blivit förknippad med Karlskoga som lag och hur vi spelar. Jag är uppfostrad med att jag ska ge allt i det jag ger mig in på, jag ger alltid 100 procent i det jag gör. Karlskoga har en arbetande publik och de vill se att spelarna kommer hit till Nobelhallen och stämplar in varje dag, det är viktigt för dem. Det hoppas och tror jag att ingen kan säga att jag inte gjort."

Även om beslutet att lägga av var tufft och känslosamt står han inte och famlar efter en ny identitet. Tvärtom är han väl förberedd inför det som väntar.

"Jag har alltid arbetat vid sidan om hockeyn. Jag är ganska rastlös av mig och gillar att ha något att göra hela tiden. Nu när jag har avslutat hockeykarriären känns det väldigt bra att jag har en civil karriär bredvid. Det är inte så att jag inte känner till det livet, som många andra hockeyspelare. Det känns bra att ha lagt den grunden för mig själv."

De två senaste säsongerna har Mikael arbetat på BIK Karlskogas marknadssida, där han främst jobbat mot partners.

"Jag jobbar framför allt med att hitta nya partners och bearbeta de befintliga. Vi ser ett stort intresse för BIK just nu och det är mycket positivt kring oss just nu. Näringslivet i Karlskoga mår bra just nu och då mår vi som klubb också bra. Sedan kan vi alltid må bättre och vi letar alltid nya partner. Vi har varit mer offensiva i år, började tidigare och möter också en väldigt fin respons bland företagen. Jag är otroligt glad över att få avsluta min tid i BIK Karlskoga här på marknadssidan eftersom det är ett av de allra bästa jobb jag någonsin haft!

Ja, för ytterligare ett stort beslut är fattat. Bostaden är såld och om en dryg månad lämnar familjen Eriksson Karlskoga.

"Framför allt är det min flickvän Lisa som har varit drivande. Hon kommer från Ljungby och vill gärna flytta tillbaka till Småland. Hon har följt med mig och ställt upp för mig så nu är det dags för mig att betala tillbaka. Jag trivs själv väldigt bra i Växjö och fick dessutom ett väldigt bra jobberbjudande där hos Swedbank. Det passar väldigt bra med att vi ska få barn nummer två i augusti och det löste sig dessutom bra med hus och allt runtomkring."

"Sedan ska jag inte sticka under stol med att jag gärna hade jobbat kvar i BIK under resten av mitt liv. Det kommer kännas jäkligt konstigt att inte göra det längre. Samtidigt kommer jag kunna kombinera jobbet på Swedbank med att satsa på domarkarriären på ett sätt som jag nog inte hade kunnat göra om jag fortsatt här i BIK Karlskoga."

Det fanns även intresse från andra klubbar, men det var inte aktuellt.

"Jag fick erbjudande om samma tjänst som jag har i BIK Karlskoga idag men lösningen med Swedbank känns väldigt bra, inte minst som jag har jobbat där förut och trivts bra. Jag känner också en driv efter att få komma ut, utanför hockeyns värld, och se vad jag kan göra i en annan miljö. Jag lockades lite av att möta något nytt."

…men ändå med en, förhoppningsvis då läkt, fot kvar inom hockeyn som domare!

"Precis. Just nu är den inte läkt men jag hoppas att den snart ska bli hel. Vem vet, jag kommer kanske sakna hockeyn så mycket att jag på något sätt kommer tillbaka i framtiden. Jag älskar gruppdynamik och liknande som vi jobbat mycket med i BIK Karlskoga och den biten kommer jag nog att sakna mest av allt. Samtidigt kan jag kanske ta med mina erfarenheter från hockeyn in i det nya arbetslivet. I hockeyns värld blir man något utav en kameleont som lär sig att föra sig i alla möjliga sammanhang. Jag tror att jag har en enom nytta av att vara en i familjen BIK. BIK Karlskoga har format mig till den jag är idag."

Kommer du att fortsätta följa laget från hemmet i Småland?

"Definitivt! När jag själv spelade tittade jag inte så mycket på hockey men nu kommer jag att följa laget slaviskt. Jag längtar redan tills spelschemat kommer så att jag kan planera resor hit och till matcher i Tingsryd, till exempel. Jag känner mig fortfarande som en del av BIK Karlskoga!"

{!A}