Centerforwarden Kalle Jellvert, som fyller 26 år den femte augusti, har skrivit på ett ettårigt kontrakt med BIK Karlskoga.

Men om vi ska backa tillbaka till allra första början startade hans egen karriär i hemstaden Örebro och i moderklubben Örebros ungdomsverksamhet.

Att det skulle bli hockey för unge Kalle var ganska självklart och han blev klubben trogen ända till 22-års ålder.

”Jag har en pappa som spelade, men som fick lägga av tidigt på grund av skada. Jag har dessutom en tre år äldre bror som spelade så det var mycket hockey och streethockey och jag fick hänga på där och ta sista platsen som blev över. Jag spelade även fotboll men det vägde ganska snart över till hockeyns fördel och sedan har det rullat på. Det var ganska naturligt att det skulle bli hockeygymnasiet i Örebro. Jag följde väl brorsan lite grann även där och förstås även mina polarna från laget.”

Säsongen 14/15, när han var 19 kom att bli väldigt produktivt. I J20-laget, där han då var kapten, noterades han för 51 (25+26) poäng på 40 matcher. Han fick också göra debut i SHL med Örebros A-lag.

”Det var jättekul så klart – det gick bra för både mig själv och laget (J20) det året. Det var mitt sista juniorår och jag kände på något sätt att det är nu eller aldrig."

Ledarskap och att gå i bräschen är också något han trivs med.

"Jag vill vara delaktig så mycket jag kan och trivdes i ledarrollen i J20, även om det inte varit så mycket sådant under mina seniorår, som har varit lite tuffare. Men jag är fortfarande ganska ung, gömmer mig inte och ser gärna en roll framöver där jag får vara med och leda.”

Debutåret blev det inte så mycket speltid men de tre kommande säsongerna tillhörde han A-laget, dock med utlåning till Vita Hästen första året, Västerås under den andra säsongen och AIK (heltid) under den sista säsongen.

”Spelmässigt vet jag inte om jag kan ta med mig så mycket från SHL. I början handlade det mycket om att se och lära och det blev ganska hattigt med inhopp lite då och då och ganska lite speltid. Men det är klart att få komma ut och spela med en massa publik omkring sig var utvecklande på sitt sätt när man var van vid juniorhockeyn."

"Sedan är det såklart ett annat spel på den här nivån, till skillnad från i juniorhockeyn där det är mycket 'tuta och köra'. Att få sitta med på genomgångar och videogenomgångar, vara med på morgonvärmningar och så vidare och se hur proffsigt allt var tror jag också är viktigt. Men det är klart att det är svårt att omsätta det när speltiden blir så begränsad och sporadisk.”

Många unga spelare som jag pratar med vittnar om ett väldigt stort hopp från junior- till seniorhockey och att steget till SHL kan bli svårt att ta. Känner du igen dig i den erfarenheten?

”Ja, absolut. Steget är väldigt stort! Om jag fick göra om något så hade jag kanske inte gått direkt från junior till SHL utan att ha tagit några steg däremellan.”

När kontraktet med Örebro gick ut våren 2018 hade han, genom utlåningar, hunnit skaffa en hel del erfarenhet från Hockeyallsvenskan, där han under den gångna säsongen hade gjort 17 (10+7) mål för AIK på 51 matcher. Nu klev Modo in i bilden, och där blev han sedan kvar i tre säsonger medan han växte in i seniortröjan.

”Det var främst under AIK-året som jag kände att jag började hitta rätt. Tidigare hade jag varit utlånad korta perioder och inte riktigt tillhört något lag, i AIK blev det äntligen en hel säsong på samma plats. Glädjen i att spela återkom. I Modo byggde jag vidare på det jag hade hittat i AIK. Jag fick stort förtroende och trivdes bra i stan och pusselbitarna började falla på plats.”

Västerås, AIK och Modo – samtliga lag som du spelat i är lag där det brukar vara heta känslor i mötena med BIK. Hur har du som motståndare uppfattat BIK Karlskoga? Finns det till exempel någon särskild spelare som du är glad över att slippa möta framöver?

”Det är alltid tufft att komma till Nobelhallen, det har varit så i många år. Det sitter något i de här väggarna, haha. ’Björka’ är alltid svår att möta, ’Daggen’ likaså. De där gamla rävarna är inte lätta att tas med, haha. Arvid (Aronsson) är också riktigt jobbig att möta!”

Precis som många andra följde Kalle klubbens framfart i vårens rafflande jakt på en SHL-plats.

”Jag satt och kollade på slutspelet i våras. Vår (Modos, min anm) säsong tog ju slut så tidigt så jag såg en del hockey på tv istället. Jag funderade på det här med att BIK alltid verkar vara på den övre halvan av tabellen. Det känns som mycket av det har att göra med att man alltid får ihop en bra grupp som jobbar för varandra. När jag såg BIK under slutspelet kände jag att, ’fan, de har verkligen något bra på gång!’.”

Redan tidigt föddes tankarna på hur det skulle vara att spela för BIK.

”Ja, i början hade jag inte varit i kontakt med klubben alls, men jag kände ändå att det fanns massor av fördelar med att spela här. Här utvecklar man spelare som tar kliv och det känns som alla unnar varandra framgång. Jag är lojal som spelare och sätter laget framför mig själv så ett lag som BIK passar mig bra. Jag känner dessutom flera spelare i laget som alla bara har positivt att säga om truppen. Jag är väldigt glad över att jag fick en plats i BIK Karlskoga!”

”Jag hade några andra alternativ men min prio var hela tiden Karlskoga. Det är något med det här stället som jag tror kan göra mig gott och jag tror att jag kan göra något gott för det här laget också. Det var inte så mycket att tveka på, när det väl kom till kritan.”

Kalle kom till Karlskoga och började träna med laget månadskiftet maj/juni och i skrivande stund ser han fram emot att bli karlskoging på heltid.

”Just nu lånar jag min mors lägenhet i Örebro men tanken är att vi ska flytta hit så snart vi hittar ett boende. Det är ingen stress än, det går att pendla men jag föredrar att bo så nära som möjligt.”

Hans bild av klubben har bekräftats under hans första tid här.

”Det har bara varit positivt. Man blir väldigt varmt välkomnad och träningarna är riktigt bra med bra go och alla pushar varandra. Jag har inget att klaga på.”

Hur skulle du vilja beskriva dig själv som spelare?

”Jag har alltid velat vara en tvåvägscenter. Jag har alltid tyckt att det är kul att få göra så mycket som möjligt på planen och även att få försöka få ut så mycket som möjligt av mig själv. Jag vill inte vara bra på en sak, jag vill vara bra allround. Jag gillar jobbet i båda ändar, både att göra mål och passa fram till mål och att göra jobbet i egen zon.”

Vilken roll har du, Torsten och tränarna pratat om för dig i laget i vinter?

”Jag kommer från en ganska tuff säsong i Modo där vi fick bygga om hela laget och aldrig riktigt fick till gruppen så som krävs. Torsten och tränarna ser ändå en stor offensiv uppsida hos mig som kanske inte kommit fram. Sedan har vi pratat om att jag ska vara en tvåvägscenter som ska jobba i båda ändarna. En mer specifik roll eller min plats i laget har vi dock inte pratat om.”

Har du hunnit sätta upp några personliga mål inför din första säsong här i BIK?

”Jag har inte några mål för mig själv annat än att jag vill komma hit och göra så bra ifrån mig som jag bara kan på alla tänkbara sätt. Sedan om det består i att jag gör poäng, jobbar hårt för laget genom att blocka skott eller vad det nu innebär, spelar ingen roll. För mig är laget det viktiga - hur ska jag kunna hjälpa laget att uppnå våra gemensamma mål?"

"Här måste man börja i rätt ände, genom att få gruppen att komma samman och där känns det som om vi redan nu under försäsongen kommit en bra bit på väg. Jag tror och hoppas att det kommer gå väldigt bra för BIK Karlskoga i höst!”