Utanför de stora fönstren visar den svenska sommaren upp sitt allra finaste ansikte. Solen lyser mot en nästintill klarblå himmel, fåglarna kvittrar och kyla, vinter och hockey känns så avlägset som det bara kan. Men det är faktiskt just den här dagen och de känslor, tankar och diskussioner som vi kommer höra under de närmsta timmarna som kommer att sätta tonen för hela den kommande hockeysäsongen.
Miljön är helt annan än den vanliga så här års – svettiga träningslokaler med pumpande musik är utbytt mot ett ljust, luftigt konferensrum och listan med övningar är ersatt av diskussionsfrågor. Andreas Fäger, ansvarig för det området, har förberett ett långt och innehållsrikt pass. Så gott som hela laget sitter mangrant i shorts och man anar både förväntan och en viss nervositet i luften.
{!A}
Det är nämligen här och nu som grunden ska läggas. Vilka är vi som ska utgöra det här laget? Vad kan och ska jag som individ bidra med? Vilka krav ska vi ha på varandra – både som grupp och individer – och hur ska vi ge varandra det stöd vi behöver och de förutsättningar som krävs för att nå de mål vi sätter upp?
Berätta, Staffan Lundh, vad gör vi här idag?
”Man kan säga att vi sitter och spanar in i framtiden. Det handlar väl egentligen om att vi tittar på hur vi ska göra för att bli så framgångsrika som möjligt.
Dagens huvudperson, Andreas Fäger, har en lång bakgrund inom hockeyn (och andra sporter) och han och Staffan har Mariestad BoIS som gemensam nämnare. Fäger har bland annat varit klubbchef i föreningen. De båda har känt varandra länge och samarbetet kring de viktiga mjuka värdena har pågått i snart tio år.
”Det började för drygt åtta år sedan när vi satt och spånade över en lunch”, berättar Staffan. Staffan själv var vid den här tiden tränare för Mariestads BoIS medan Andreas arbetade på SISU Idrottsutbildarna i Skaraborg. ”Vi pratade om att många inom hockeyn fortsätter i gamla spår istället för att blicka framåt. Man lutar sig gärna tillbaka och tänker att ´vi har fostrat så många talanger, det är bara att köra på som vi alltid gjort´. Men det som varit är historia och vi ville testa att bygga ett nytt tänk för framtiden. Det visade sig att det blev ganska bra resultat och sedan dess har vi samarbetat på olika sätt och i olika miljöer.”
”Det jag har märkt under den här tiden som jag har jobbat med Andreas är att resultatet även har blivit en lite enklare resa för mig som ledare. Det kan förstås komma tuffa perioder, och diskussioner om istid och sånt är oundvikligt, men om killarna vet vilka ramar som gäller och vad man ska hålla sig i är det till stor hjälp. De är dessutom själva med och bestämmer hur det ska se ut och sätter målsättningarna. Är detta tydligt är det till stor hjälp, både vid eventuella tyngre perioder och ifall det kommer in nya spelare under säsongen. Är grundjobbet bra gjort blir det lättare att prestera, helt enkelt.”
”Vi jobbar med målsättningar, beteenden, vad leder till bra prestationer”, förklarar Andreas konceptet. ”Vi jobbar grundligt från början, utan att gena någonstans. Kanske såg vi inte någon omedelbar effekt första året men över tid har det utvecklats en slags kultur i det vardagliga arbetet som vi är väldigt nöjda med. Det kan handla om små saker men som på det stora blir viktiga.”
Andreas nämner under eftermiddagen ett konkret exempel på detta för spelarna - att man som spelare har i ryggraden att alltid ge 100 % oavsett om man har en dålig dag. Om en spelare istället stannar vid 80 % i sin insats kan det till exempel innebära att man inte tar det där extra skäret som hade kunnat avvärja ett friläge för motståndarna. En enskild situation som under en match kan bli kostsam och som, om det händer ofta, under en hel säsong kan kosta laget många viktiga poäng.
Men värdegrund kan också handla om hur man förhåller sig till klubben och sin roll:
”Som BIK:are representerar du en förening och ett lag och är ödmjuk över detta oavsett var du befinner dig eller när", säger Andreas. "Vi ser det som ett slags förenings-DNA som man har fått med sig och som man är stolt över. Någon beskrev det förut konkret som att man till exempel hälsar på alla man möter, till exempel ungdomar eller föräldrar, i hallen. Det handlar om att vara proffsig och en bra förebild.”
"Vi jobbar mycket med de här så kallade mjuka frågorna", fortsätter han. "De är viktigare än vad många nog förstår. Saker som målskytte och skridskoåkning är upp till tränarna att sköta, och det är de bitarna som folk ser. Men det ligger mycket och hårt arbete bakom prestationen ute på isen och detta är en del av det arbetet.”
Att ligga steget före är viktigt, enligt Staffan. Det är svårt att fixa till något som gått snett i efterhand.
{!B}
”Tanken är att jobba preventivt och bygga upp en bra miljö som ger oss verktygen att nå så bra resultat som möjligt.”
Miljön, ja. Det är lätt att glömma bort att en hockeyklubb är en arbetsplats precis som alla andra och att arbetsmiljön är viktig för att de anställda ska må bra och prestera på topp.
”Arbetsmiljö är en fråga som ligger i tiden, det är otroligt viktigt att man trivs på jobbet”, betonar Staffan som ju faktiskt, tillsammans med Johan Schoultz, är spelarnas närmaste chef. ”Psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället idag och här försöker vi ligga steget före. Vi har bra förutsättningar här i BIK med en bra, äldre stomme som tar hand om de nya och ser till att de trivs. Det bygger vi på med det här arbetet och sedan följer vi ledare upp och håller i den löpande kontakten med varje spelare för att se till att ingen faller mellan stolarna.”
Andreas konstaterar att hockeyns lite speciella förutsättningar ställer extra höga krav på arbetsmiljön:
”Arbetsmiljön är förstås viktig på alla arbetsplatser men de här killarna umgås dessutom väldigt tätt och väldigt ofta. Det är även kvällar och nätter på bussen och tillfällen när det går tungt och kanske inte alla är riktigt på topp. Den sistnämnda situationen tror jag är viktigt att diskutera i förväg, hur ska vi förhålla oss till det. En bra arbetsmiljö handlar om så mycket mer än att bara ge varandra high-fives när det går bra. Framför allt vill vi ge killarna en förståelse av att man är en av många som bygger det här laget tillsammans.”
Detta första möte innebär alltså uppstart för årets upplaga av värdegrundsarbetet. Under det drygt fyra timmar långa första passet läggs grunden när man diskuterar viktiga begrepp som prestation, miljö och målbilder. Andreas Fäger kommer sedan att sammanställa det som kommit fram och någon gång i månadsskiftet augusti/september träffas man igen för att gå igenom resultatet och använda det som utgångspunkt för både det dagliga och det långsiktiga arbetet.
”Syftet med dagens arbete är att lära känna varandra och att lägga grunden till det fortsatta arbetet. Då blir det mer konkret, utifrån sammanställningen jag gör av det som kommit fram i diskussionerna och grupparbetena idag. Sedan kommer jag finnas med under säsongen för att jobba vidare med de här bitarna efter behov.”
I fjol kunde man se olika anslag i A-lagets rum där ledorden och olika formuleringar fanns uppskrivna för att hela tiden återknyta till de saker som man kommit överens om.
”Så kommer vi att jobba även i år”, bekräftar Staffan. ”De här lapparna ger en liten reminder då och då när man behöver det. Det är ju en sak att sitta och lova saker här i shorts och med sommaren utanför fönstret men samtidigt är det bra att ha gjort det nu, i lugn och ro, och sedan kunna återkoppla till det vi bestämde och den här känslan vi hade nu i vinter när det kanske går lite tungt. Det är ju det här vi ska hålla oss till!”
Eftermiddagen inleds med att spelarna får i uppdrag att skriva ett cv och sälja in sig själv till laget under en 45 sekunder lång och ganska oförberedd presentation.
”På det här sättet funkar det ju för de flesta när man söker jobb idag”, kommentar Staffan. ”Man måste veta vem man är och sälja in sig själv. Hockeyspelarna däremot företräds nästan alltid av hockeyagenter som gör det jobbet. Vi tycker att detta är ett bra sätt för killarna att få reflektera över sig själva och utvecklas som personer.”
”Med en hel del nya i laget är det inte självklart att man känner till varandra”, säger Fäger. ”Det är också kul att killarna får skryta lite och känna sig lite stolta. Det är inte så ofta spelarna får göra det. Det kan ju hända att de uppmärksammas av fans eller media om de gjort något bra men jag tror att det är viktigt att även få göra det inför varandra. Att man får lyfta upp och berätta om sina styrkor men också att vara ödmjuk och våga prata om saker man inte är så bra på.”
{!C}
”Det är absolut en utmaning att ställa sig så här framför laget”, fortsätter han. Hade det här varit för ungefär tio år sedan hade nog många varit väldigt nervösa och oroliga. Jag tror att de yngre spelarna nog har gjort sånt mer i skolan än äldre spelare. Men det är viktigt att göra en sån här sak tidigt och att man får se att ingen kommer att anmärka på eller skratta åt en om man säger fel. Det kommer bli en hel del fel under säsongen – både på isen och utanför – och det är lika bra att få den biten avklarad nu.”
Staffan är medveten om att kravbilden är stor i ett yrke där ens prestation under varje byte kan brytas ned i olika statistik och bedöms av många ögon. Det ställer höga krav på det psykiska välmåendet.
”Ja, så är det och även om inte spelarna alltid kommer att vara så glada på oss tränare är det viktigt att ha den dialogen, att de kan komma och berätta hur de känner. Att vi har det här snacket innan säsongen lägger grunden, att det blir tydligt för både laget och individet vilka krav och vilka mål vi gemensamt sätter upp, tror vi också är till hjälp.”
Under eftermiddagen nämner också många spelare hur viktigt det är att stötta varandra och finnas där för varandra när någon behöver pepp eller behöver prata av sig om något. Det ska alltid vara roligt att komma till hallen. Att vinnarinstinkten finns där och är stark innebär inte att man får ta ut ilska och frustration på andra. Tvärtom ska den användas till att sporra och pusha varandra.
Efter att ha kört det här under snart tio år misstänker jag att du har hunnit uppfatta lite tendenser, Andreas. Ser du någon skillnad i hur spelarna närmar sig värdegrundsarbetet idag jämfört med när ni startade?
”Det är en väldigt intressant fråga! En skillnad är att spelarna idag generellt sätt behöver få fler ord förklarade för sig. Men spelarna är minst lika, om inte mer, seriösa idag. Jag tror att de är mer vana vid att prata om sådana saker, både hemifrån och från andra miljöer. Värdegrund och social kompetens har man stor nytta av i dagens samhälle.”
Efter grupp- och gemensamma diskussioner om prestation, miljö och målsättningar avslutas dagen avslutas dagen med en tävling där spelarna har delats in i mindre lag av Staffan Lundh. Tävlingar är, som de flesta nog vet vid det här laget, väldigt populära i det här gänget och idag består den av tre deltävlingar. Den första är att kunna koppla ett gäng huvudstäder till rätt land, den andra innebär ett blindtest där två representanter från varje lag ska identifiera åtta kryddor och den sista är en krävande balans- och bollövning.
”Vi kommer att diskutera tre tänkbara, konkreta målsättningar för säsongen och utifrån den har vi utformat tre deltävlingar som på ett ungefär motsvarar de tre svårighetsgraderna”, förklarar Fäger upplägget. ”Syftet är att ge en tankeställare genom att visa att det är lätt att säga att man vill nå ett visst mål men att det kan vara svårare i praktiken. Laget måste leverera tillsammans och om inte någon presterar faller hela gruppen.”
Till sist: Hockeyvärlden dras fortfarande med en del stereotypa fördomar och föreställningar om att man inte får visa sig svag eller sårbar. Hur kommer detta in i det här arbetet?
”Ja, den finns ju där någonstans och man kan se den i en del negativt som händer inom sporten”, säger Staffan. ”Spelare som mår dåligt, till exempel. Det positiva är att det pratas mer öppet om det idag. Vi jobbar medvetet med den biten här i Karlskoga, och försöker jobba på olika plan för att mota Olle i grind.”
Kan vi rent av passa på att avliva några myter om hockeyn som en macho-sport?
”Ja, det kan vi definitivt”, hävdar Andreas. ”En positiv effekt av vårt arbete är att vi numera ser en betydligt mildare jargong. Vi ser också att spelarna, genom att analysera och prata om sina tankar och känslor, får en bättre utveckling som hockeyspelare."
"Blir de sedan inte SHL- eller NHL-spelare blir de ändå bra förebilder för andra och socialt kompetenta. De kan gå vidare i studier och arbetsliv och känna att de har fått med sig något bra från idrotten. Det tror jag är jätteviktigt.”
Tor Immo, David Lilja, Victor Berglind, Oliver Eklind och Max Wennlund utgör ett av dagens lag och när jag pratar med de båda förstnämnda efter passet är de mycket nöjda.
För Davids del är det därmed andra gången han är på en värdegrundsuppstart i Andreas Fägers regi.
”Jag tycker att det ser riktigt bra ut i år. De nya har kommit in starkt och vi har redan hunnit bygga upp en bra gemenskap. Jag kan förstås bara prata för mig själv men jag vet också att många sagt att det känns roligt att vara här. Vi har börjat bygga upp något riktigt bra!”
Är det bra att ha en dag som bryter av lite från försäsongsfysen, en dag när man pratar om saker som värdegrund, förväntningar och känslor?
”Ja, verkligen”, tycker Tor. ”Det är så mycket fokus på träningen och det fysiska i övrigt och det är nog ganska nyttigt med en sån här dag tillsammans. Även om det på ytan kanske inte har med hockeyn att göra kan man dra många paralleller mellan de båda. Sedan är det förstås alltid viktigt att samla på sig vinster, haha.”
”Exakt!”, instämmer David nöjt.
Jodå, tävlingsinstinkten är som alltid stark och när ledarstaben först (medvetet?) avslutade eftermiddagen utan att avslöja vilket lag som segrat ville förstås alla veta vilket lag som vann.
Killarnas lag tog hem segern efter att ha imponerade på coacherna i samtliga tre delmoment.
Hur gick resonemanget hos er när ni lade upp taktiken och delade ut de olika uppdragen internt i laget?
”Vi båda körde boll- och balansövningen och hade väl egentligen bara tänkt testa men så fixade vi den. Tor körde balansbrädan med ögonbindel och jag, som ju har spelat en del fotboll, körde bolldelen”, berättar David.
”Laget körde huvudstäderna gemensamt och när vi skulle välja ut två spelare som skulle identifiera kryddorna valde vi två spelare som lagar mat själva och inte har föräldrar som sköter dem biten, haha”, fyller Tor i.
Du satte alla dina kryddor och gjorde det dessutom snabbast av alla!
”Man lär sig ju när man måste laga sin egen mat. Det värsta var när jag hade hunnit till den tredje kryddan och Staffan sa att jag gärna fick smaka. Givetvis var det ju chiliflaken då och det var så starkt att jag nästan tappade smaksinnet.”
”Du ska kanske bli kock?”, föreslår David men Tor är inte helt övertygad.
”Skämt åsido är detta verkligen en dag som vi tar med oss”, säger han. ”Det blir så tydligt hur vår värdegrund ser ut, nu vet vi alla – oavsett om man är ny i klubben eller har varit med ett tag – svart på vitt vad som gäller. Vi vet hur vår kravbild ser ut och vi vet vad som förväntas av oss varje dag när vi kommer till jobbet. Man ska också må bra här. Även om man har en sämre dag ska man bli upplyft av att komma till hallen. Det är en av de viktiga bitarna för att kunna prestera bra.”
”Ja, det här är verkligen bra för oss", instämmer David. "Det är bra att komma ifrån hallen och det vi jobbar med där för att jobba med de här bitarna. Det är kul och viktigt att höra vad alla tycker och tänker. Att sedan få avsluta med en tävling och ställa på varandra lite piggar verkligen upp.”
Hur nervöst var det att ställa sig upp inför gruppen och sälja in sig själv i den inledande jobbsökardelen?
”Jag är ju den där typen som blir jättenervös innan men när jag väl står där är det inte så farligt”, säger David.
”Det är klart att det blir lite nervöst och jobbigt, inte minst för de nya, men jag tror att det är väldigt viktigt att man får göra saker som utmanar en”, tycker Tor. ”Det här jobbet är ju dessutom ganska offentligt så det gäller att kunna hantera sådana saker.”
För dig, Tor, är det första försäsongen med BIK. Hur mycket värdegrundsarbete har du arbetat med i tidigare klubbar?
”Det har förekommit en del teambuilding men faktiskt inget som liknar det här. Det var riktigt roligt! Man brukar sitta och lyssna i några timmar och det kan vara svårt att hålla fokus så länge. Men nu varvades det med att olika övningar där vi fick vara med och diskutera och bidra med tankar och erfarenheter."
"Jag gillar också att man använder bilder som vi kan koppla ihop resonemanget med, det gör det lättare att komma ihåg. Prinsesstårtan och prestation till exempel, två saker som man kanske inte alls kopplar ihop i vanliga fall, men som därför gör att man minns extra bra. Att vi även skulle rita självporträtt till presentationerna var också en bra sak eftersom det lättade upp stämningen.”
