Till minne av Pähr Lindgren
Publicerad: 2021-01-12
Vi vill hedra vår bortgångne ordförande för BIK Support, Pähr Lindgren, med några ord från andra Stolta BIK:are.

Livet är skört. Det fick vi en påminnelse om för en vecka sedan när Pähr Lindgren, ordförande för BIK Support, hastigt tycktes bort ifrån sina nära och kära och från oss i den stora, stolta BIK-familjen.

Vissa personer lämnar ett extra stort tomrum efter sig och Pähr är definitivt en av dem. Sedan många år var han en del av supporterklubben, där han bland mycket annat arrangerade de uppskattade bortaresorna.

”Han satte färg på läktarna. Han ordnade resor och han brann för BIK Karlskoga. Våra tankar går först och främst till hans familj men alla i BIK-familjen känner stor sorg och saknad idag.” Så sa Torsten Yngveson i sitt tal innan den tysta minut som hölls för Pähr inför onsdagens match mot Kristianstad.

Idag låter vi ytterligare några Stolta BIK:are komma till tals. Alla delar de samma bild av Pähr som en eldsjäl som gav allt för sitt BIK Karlskoga och för sin vision om ett enat, sjudande Nobelhallen klätt i blått och vitt.

Kristoffer Sundin, hejaklacksledare:

”För mig har Pähr varit oerhört betydelsefull. I min roll som klackledare har jag alltid varit väldigt självkritisk men han gav alltid beröm och pushade mig. Han stöttade även på det privata planet. Pähr tog sig alltid tid för alla som ville prata och var alltid glad. Han ville verkligen BIK:s bästa och gjorde allt och lite till. Många är de tifon som han har bidragit med material till."

"Jag har så många roliga minnen med Pähr att det är svårt att välja ut ett specifikt. Som alla resor vi gjort tillsammans, speciellt när vi åkt iväg i privatbil eller minibuss. De resorna ger en mer intim och mysig känsla och stämning. Han var en starkt bidragande pjäs till ett grymt antal storresor, vilka gav mig en oerhört rolig utmaning. Det är rätt så underbart att vara klackledare när man fyller hela bortasektioner plus lite till!”

”Det har varit oerhört lätt att vara klackledare under en ordförande och vän som Pähr, han ställde alltid upp. Pähr kommer vara saknad i Nobelhallen.”

Martin Thelander, mångårig spelare och BIK-profil:

”Något som jag alltid kommer komma ihåg var när jag hade slutat spela och börjat på SEB. En dag överraskade Pähr och Liselotte mig genom att komma in på banken med en tårta som ett tack för min tid i BIK och vi tre satte oss på kontoret och pratade gamla BIK-minnen. Givetvis var tårtan klädd i BIK-märket.”

”Det generella minnet av Pähr som person är hans omtänksamhet, det verkade som att han brydde sig väldigt mycket om dem i BIK-support. Var det någon som hade nåt strul fanns alltid Pähr där till hands.”

”Som supporter var Pähr alltid positiv och även om han kunde vara besviken var han alltid pushande i jobbiga tider, vilket gjorde att man efter ett samtal med verkligen kände att man hade hans stöd. Det är lätt att känna sig helt värdelös när förlusterna radas upp och ens eget spel känns åt helvete men Pähr fick mig aldrig att känna mig kass, även om jag varit det. Det är något jag tror smittat av sig till många andra i supporterföreningen. För är det något BIK har är det stöttande supportrar och det tror jag Pähr har en stor del i!”

”Han kommer vara otroligt saknad och det är en förlust för hela supporterkulturen att han inte längre är med oss. Vi har även förlorat en otroligt trevlig och bra person!”

Fredrik ”Högga” Höggren:

”För några år sedan när jag hjälpte till på Marknadsavdelningen styrde jag och Pähr upp Supportermatchen tillsammans. Vi hade en hel del kontakt under det här arbetet och det var tydligt hur mycket han ville utveckla bandet mellan klubben och supportrarna. Han hade ett exceptionellt hjärta för klubben och supporterklubben och jag kan inte tänka mig någon mer lämpad att leda än han. Han hatade aldrig någon, han älskade bara, och han älskade sitt BIK.”

”Man märkte direkt att han var en genuin människa. Det hade han med sig i sitt arbete i supporterklubben. Det uppstår lätt schismer mellan olika supporterfalanger men Pähr var en enande kraft som gav alla en chans (och nog fler därtill). Jag har svårt att tänka mig att någon tyckte illa om honom.”

”Mina tankar går idag till Liselotte och resten av familjen. Det här var verkligen oerhört tråkiga nyheter, det är en stor BIK:are som nu har lämnat oss.”

Carl Berglund representerar A-laget:

”Man blev alltid blev glad när man träffades eftersom han alltid log och var positiv. Det spelade ingen roll om man förlorat tre raka eller vunnit tre raka. Han var lika positiv och glad, oavsett. Han har drivit våra supportrar i så många år. Sett till att vi alltid fått stöd och alltid jobbat för att våra supportar ska vara enade.”

”Vi är inget utan stödet från våra supporter, det visste Pähr och han gjorde allt och mer för att få så många som möjligt att stötta BIK Karlskoga.”

Marcus Bergsten är sedan många år en del av supporterklubben och han minns Pähr som en mycket ambitiös ordförande för supporterklubben som brann för att sätta BIK:s färger på läktarna:

”Han var numera en av de äldre i supporterklubben men ändå en av dem som brann allra mest för en bra supporterkultur. Han pushade och stöttade tifo-gruppen och jag och min bror hade alltid väldigt roligt både på kortsidan hemma i Nobelhallen och under bortaresorna.”

”Vi supportrar är ju uppdelade i tre fraktioner som står på olika platser i Nobelhallen. Trots att vi är olika i mycket har vi alla samma mål – att det ska gå bra för BIK. Pähr hade en dröm om att se oss stå enade tillsammans, så som vi gör under våra bortaresor där bortaklackarna har en enda anvisad plats. När vi alla står tillsammans blir vi starkare. Pähr var duktig på att få ihop falangerna och få dem att lyssna och samarbeta. Han var en naturlig ledare som alla respekterade och han fungerade också väldigt bra som språkrör mellan supportrar och klubben.”

”Han var också, tillsammans med Liselotte, Sören och de andra i styrelsen, fantastisk på att ordna BIK Supports bortaresor, inte minst dem under mellandagarna. Det kunde handla om 800 personer men ändå var det sällan några problem. Pähr var en sann eldsjäl och hans eget engagemang fick folk att ställde upp och hjälpa till under resorna.”

”Det kommer att kännas jättekonstigt när vi får komma tillbaka till Nobelhallen och Pähr inte finns där. Vi är många som kommer att sakna honom!"

Marie Angle