Max Wennlund är inget obekant namn för den som följer BIK. Säsongen 19/20 spelade han för BIK Karlskoga och när det efter årets säsong och två år i HV71 var dags att fundera över framtiden var BIK ett alternativ som stod högt på önskelistan.
”Jag behövde få en nystart och komma till en plats där jag förhoppningsvis kan få lite bättre möjligheter till spel. När möjligheten att komma till BIK dök upp var det självklart väldigt intressant och det gick ganska snabbt att göra klart. Det känns superkul att vara tillbaka här i Karlskoga", konstaterar Max.
Max är född 1999 och uppvuxen i Mariestad men lämnade redan 2015 hemstaden för att gå hockeygymnasiet i HV71:s regi. Numera är Jönköping hemma, där bor han tillsammans med flickvännen även om det blir en del turer till Mariestad där föräldrarna fortfarande bor kvar.
”Mina föräldrar tycker att det är superkul att jag är tillbaka i Karlskoga. De tycker att det är trevligt att åka hit upp och kolla matcherna. Det är verkligen en speciell inramning här i Nobelhallen – lätt att gilla om man står på rätt sida, det vill säga. På andra sidan är det inte lika roligt, förstås.”
Max hann SHL-debutera redan under HG-åren i HV71 och hade hunnit spela ett tjugofemtal matcher med A-laget när han, inför säsongen 19/20 alltså först kom till BIK. Då var han tjugo år gammal och totalt blev det då 49 matcher och 9 (3+6) poäng den säsongen.
”Jag var tre år yngre då och det är klart att det har hänt en del under de senaste åren. Jag hade ju i princip bara spelat i HV71 och Mariestad BoIS då, med den trygghet som det innebar, och jag minns att jag var väldigt nervös när jag skulle komma till ett nytt ställe där jag inte kände någon eller hade någon aning om hur något funkade. Men jag glömmer aldrig när jag kom hit för att hälsa på laget och direkt kände hur trevliga och välkomnande alla är. Det kändes väldigt bra redan från start och det gjorde mig så glad. Den här biten är otroligt viktig, att man trivs med det sociala, i laget och även i staden är en nyckel för att hockeyn ska fungera.”
”När jag nu kommer tillbaka vet jag vad jag får här i Karlskoga och hur man är mot varandra i klubben. Vi behandlar varandra – medspelare, folk som jobbar här och människor över lag - på ett fint sätt. Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är för både individerna och laget som helhet. Det är grunden för att både spelaren och laget ska gå bra.”
Hur skulle du med facit i hand vilja sammanfatta din första säsong i BIK?
”Väldigt lärorik för mig som människa, som sagt. Rent hockeymässigt var jag kanske inte supernöjd utifrån speltid och så vidare men samtidigt får man se det som en bra erfarenhet att som tjugoåring få spela en hel säsong på seniornivå och detta dessutom i en ny liga.”
Det är ett stort steg att ta, från juniorhockey till seniorhockeyn och ett steg som inte alla klarar…
”Ja, verkligen. En fördel här var att jag fick jobba hårt och disciplinerat för att lära mig vad som krävs. Jag tror att det kan vara ett problem för många yngre som kommer upp i dag, att man tror att man kan spela som man gjort med juniorerna och åka runt och dribbla. Det funkar inte här, generellt sett. Skillnaden är stor, inget snack om den saken. Men jag hade trots det väldigt roligt under året i BIK.”
Efter en säsong i Karlskoga kallade åter HV71 och Max har nu två tämligen unika säsonger med storklubben bakom sig: Först degradering från SHL till HockeyAllsvenskan och så ett omedelbart avancemang tillbaka till högstaligan.
”Inledningsvis var det väldigt roligt att få komma tillbaka och få spela i SHL. Tidigare hade jag plockats upp vid behov som junior, nu var jag med från start. Men redan från början gick det tungt för laget och det kom att spegla hela säsongen. Därtill ingen publik, vilket förstås sög. För egen del kände jag ändå att det gick ganska bra, jag tog hela tiden nya kliv. Men med en sådan säsong är det svårt att titta tillbaka och hitta något positivt. Det var så mycket som gick fel den säsongen att det är svårt att peka på någon enskild orsak till varför det gick som det gick.”
”Men i och med att vi gick upp direkt kan man nog säga att det på något sätt blev en nyttig upplevelse för oss som klubb. Man fick ett uppvaknande och en möjlighet att se över hur man tänker och arbetar samt vad som kan behöva förändras. Mycket har också förändrats efter degraderingen och den största skillnaden mellan den första och andra säsongen var människorna i laget. Här kan man koppla tillbaka till det jag pratade om förut, under den andra säsongen kämpade alla på alla träningar, man stöttade varandra på ett helt annat sätt och var verkligen inkluderande och trevliga mot alla.”
”Första säsongen hade vi ett väldigt bra lag och var guldtippade på förhand. Men det spelade ingen roll, vi kom tvärsist ändå eftersom vi inte fick ihop gruppen. Det blev grupperingar och splittringar och sånt tar sig mer och mer, ungefär som en eld som sprider sig och förstör allt i sin väg. Efter degraderingen laddade verkligen hela klubben och hela staden om och sponsorer slöt upp. Vi hade ett gemensamt mål men var ändå ödmjuka i det. Även om förväntningarna på oss var höga kändes det inte riktigt som det nådde in till oss i laget utan att vi lyckades jobba systematiskt och såg också till att ha kul på vägen.”
Det pratas om att HV71 skapade en slags mall för en snabb återkomst till SHL som andra degraderade klubbar kommer att studera och ta efter. Håller du med?
”Det tror jag absolut. En del av detta är förstås att alla sluter upp bakom klubben ekonomiskt så att du har råd att värva in ett slagkraftigt lag. Det handlar dock inte bara om plånboken, det är inte lätt att sätta ihop ett bra lag. Spelarna ska inte bara vara bra hockeyspelare utan även bra människor som funkar ihop.”
Vad tar du med dig för lärdomar från de här båda säsongerna till ett BIK som förstås inte har riktigt samma ekonomiska förutsättningar?
”Nu har jag ju bara spelat i två klubbar som senior och har därmed inte så mycket att jämföra med. Men det är allmänt känt vilken typ av klimat som råder i BIK. Om man kollar på budgeten för spelartruppen i HockeyAllsvenskan har vissa lag hutlöst mycket högre budget och ändå är vi med i toppen år efter år. Varför är det så? Jo, det är ju spelarna i laget som skapar den här stämningen och drivet tillsammans. Så vad ska jag ta med hit, egentligen? Mycket finns redan. Jag kan bara fortsätta på det inslagna spåret och försöka bidra med bra stämning.”
”Att BIK ska lära sig något av HV är svårt, det är lag i två helt olika situationer. Det som är så häftigt här i BIK är att här satsas det hårt men ödmjukt, det gillar jag som fasen! Det behöver inte vara några uttalade mål hit och dit, bla bla och att man sätter sig på några höga hästar. Här är man ödmjuk, jobbar hårt och försöker igen lika målmedvetet säsong efter säsong.”
”Det är också kul att se hur marknadssidan här i BIK jobbar, att man växer och att till exempel du blivit heltidsanställd. Att man satsar på kommunikationen och sociala medier är viktigt för att bygga upp varumärket här i bygden. Sedan tyckte jag sist jag var här att det var fantastiskt att få vara med på projektet där vi åker ut i skolorna (BIK på besök, min anm) och träffar barnen. Det är väldigt skoj att få träffa barnen och prata med dem. Jag minns ju själv hur det var när man var liten hemma i Mariestad och i princip trodde att A-lagsspelarna var odödliga. Man höll på att skita ned sig när man som knatte träffade dem efter en match, haha. Att vi som spelare då kan visa dem att vi är helt vanliga människor och inte värda mer än någon annan utan i stället har fått den stora äran att representera klubben, det är något fint som jag vill vara en del av.”
”Att man som spelare tar någon timme av sin dag ger så otroligt mycket tillbaka, man ser ju hur mycket det betyder för barnen att bli sedda och inkluderade. Man blir glad själv när man ser att man kan göra andra glada. En del klubbar skapar värsta eventen men det behöver ju inte vara något märkvärdigt – det handlar om vad barnen uppskattar och det är att vi åker ut och hänger och lattjar tillsammans. Jag tror faktiskt inte att någon annan klubb gör lika mycket som BIK i den här frågan och jag tror också att många sponsorer ser det här arbetet som något positivt. Förhoppningsvis leder det till att fler vill satsa på klubben.”
Väldigt kul att höra, Max! Vi vill vara snälla vid sidan av men kanske inte lika trevliga att möta på isen. Hur var det att möta BIK som motståndare under fjolårsäsongen?
”Det var alltid roliga matcher mot BIK och själv taggade man förstås till lite extra. Det var mycket kamp och jag tycker att det var bra matcher, både här och i Jönköping.”
Någon spelare som du är särskilt glad över att slippa möta i år och istället har i ditt eget lag?
”Hm… Jag har ingen specifik spelare som var extra jobbig utan får nog säga hela laget.**
Vilken skillnad är det mellan den Max som lämnade BIK och den som återvänder?
”Jag är lite äldre och lite klokare. Mognare både som människa och som hockeyspelare. Inte minst har jag plockat med mig erfarenheter från att ha spelat fler hockeymatcher, både i SHL och i HockeyAllsvenskan. Framför allt är det en riktigt taggad Max som kommer tillbaka, som vill ta nästa steg, få mer speltid och som vill utvecklas som spelare . Jag vill inte bara gå ut och köra utan även SPELA hockey och jag hoppas att jag får chansen till det i år.”
I Max profil på Elite Prospects står han listad som center men han är inställd på att spela där han behövs.
”Jag vet inte varför det står att jag är center och jag har ingen aning om vilken position det blir här i BIK. Jag har spelat på olika positioner – i HV hoppade jag till och med in som back. Det var lite annorlunda men kul och det blev ju en del speltid och mycket puck. Jag kan spela både center och ytterforward och föredrar faktiskt det sista om jag får välja. Men, som sagt, jag kan spela var som helst. De är kanske dags att prova som målvakt, haha?!”
Varför inte? Skämt åsido, vad kan man förvänta sig av dig i vinter, vad vill du bidra med till laget?
”Hårt jobb varje dag och i varje byte är grunden. Sedan vill jag bidra med allt, över hela banan. Jag vill vara med och göra mål, jag vill försvara och täcka skott och döda boxplay. Det må vara en klyscha men jag spelar där tränarna sätter mig. Sedan vill jag förstås göra mig förtjänt av och få mycket speltid."
"Till sist vill jag passa på att önska alla BIK:are en trevlig sommar. Jag hoppas att vi ses i Nobelhallen i höst!”
Här köper du ditt serie- och säsongskort inför hösten.
Är du en stolt BIK:are? Här visar du ditt stöd som medlem.
