22-årige Theodor Pistek är född i Tjeckien men har redan hunnit spela sju säsonger i Sverige. 2016, vid fjorton års ålder, kom den talangfulle och målmedvetne forwarden till Örebro Hockeys ungdomsverksamhet där han sedan gick sedan hockeygymnasiet i klubbens regi och under sitt sista år (20/21) även hann prova på seniorhockey som utlånad till Köping i division 1. Där stod han för fina 24 (10+14) poäng på lika många matcher.
Säsongen efter, 21/22, gick han till Kristianstad där han visade att han var redo för klivet upp till HockeyAllsvenskan. Under den gångna säsongen noterades han för 28 (14+14) poäng på 52 grundseriematcher, vilket gjorde honom till delad etta i den interna poängligan. Här, i en highlightsvideo från HockeyAllsvenskan, kan ni njuta av några av hans mål under förra säsongen.
Theodor, eller Theo som han kallas, har HC Sparta Prag som moderklubb och har under åren spelat landskamper och internationella turneringar med så gott som samtliga årskullar på juniorsidan i Tjeckien. Han är ytterforward och rightare och kontraktet med Bofors gäller för säsongen 23/24.
Det är omöjligt att inte imponeras av Theodor Pisteks svenska. Han inte bara pratar utan skriver helt obehindrat och helt utan brytning utan gör det dessutom på en nivå som undertecknad – som är legitimerad svensk- och SVA-lärare i grunden – skulle kategorisera som hög nivå.
Den supporter som – mot bakgrund av de språkbarriärer vi ibland ser bland utländska spelare - oroar sig för att inte Theo ska göra sig förstådd kan därmed lägga alla betänkligheter åt sidan.
”Från början pratade jag bara tjeckiska och när jag kom till Sverige lärde jag mig först engelska och sedan svenska”, säger Theo själv. ”Jag tycker själv att det hörs ibland att jag inte har svenska som förstaspråk, men jag tänker på svenska och pratar i sömnen på svenska! Svenskan känns helt naturlig för mig nu och när jag är hemma i Tjeckien kan det faktiskt hända att jag börjar prata svenska innan jag kommer på mig själv, haha.”
Vi ska återkomma till blott fjortonårige Theos resa in i det svenska samhället men börjar förstås från början – varför hockey?
”Det var faktiskt inte så mycket något aktivt val. Farsan spelade visserligen inte hockey själv utan tennis, men han har alltid velat spela och tog med mig till hallen. Jag var väl fyra år och fastnade direkt – sedan dess har det egentligen inte funnits någon annan sport för mig. Hockey är den enda sport jag utövat.”
Redan från start var det en forwardsposition som gällde för unge Pistek.
”Jag höll mig där framme, haha. Jag tror inte att jag var något backämne, jag blev forward så snart vi började att spela på den stora planen.”
Att han skulle satsa på hockeyn kom av sig själv på grund av passionen för sporten.
”Jag har alltid tyckt att hockey är kul och man vill ju hålla på med det man älskar. Det var aldrig något tvivel där. Men när man är 13-14 kommer några svåra år då man börjar förstå att man måste bestämma sig – ska jag satsa eller göra något annat.”
”Jag flyttade hemifrån första gången när jag var 13 år och det var nog kanske där som det vände mot att jag skulle satsa helhjärtat.”
Theo hade spelat i HC Tabor, en klubb nära hemstaden, upp till U16 och med spelare som var två år äldre när flytten gick till HC Karlovy Vary.
”Jag och pappa tog ett snack om var jag skulle spela och jag hade fått ett erbjudande därifrån efter att de sett mig under en turnering. Det gick ganska fort att ta beslutet även om det låg tre timmar bort. Jag gick väl i sjuan, åttan då i grundskolan men jag antogs till vad som nog kan översättas med någon form av ’hockeyhögstadium’ här i Sverige”
Hur nervösa var dina föräldrar då?
”Upplägget var väldigt bra, vi bodde ihop alla killarna och fick mat och allting fixat. Jag träffade mina föräldrar ganska ofta, typ varje helg, så de var ganska lugna.”
Theo spelade sedan i den tjeckiska varianten på TV-pucken och fick efter det möjlighet att komma till Sverige och Örebro Hockey.
”Det var ju under den här tiden som man fick börja prata lite med agenter och jag fick rådet från flera att åka hit till Sverige. Jag tyckte att det lät kul och kände att jag nog inte skulle ha så svårt att anpassa mig till allt det nya i och med att jag redan hade provat på att flytta hemifrån. När morsan och farsan frågade vad jag ville sa jag att jag kör på det.”
Varför Sverige?
”Det var nog på grund av min agent, Radek Hamr, som jag har kvar än idag.”
Milan Gulas, som hockeyintresserade känner från bland annat Färjestad BK, kommer från samma stad och är nära vän till Theos pappa och Theo och han har sommartränat tillsammans. De har också Radek (med förflutet i FBK) som gemensam agent – så det fanns mycket erfarenhet från Sverige och goda råd att ta del av för den då blott fjortonårige Theo inför det stora beslutet.
De första åren i Sverige visar vilket driv den unge tjecken har.
”Jag hade några alternativ att välja bland här i Sverige och jag vet inte riktigt varför det blev just Örebro – jag hade inte så bra koll. Men kändes bra och kul redan från början och jag spenderade fem år i klubben, från U16 till J20. Jag kom dit inför årskurs nio, som jag gick på distans hemma i Tjeckien och klarade. Året efter gick jag nian i Sverige eftersom jag ville kunna söka till Hockeygymnasiet – då behövde jag svenska betyg – samtidigt som jag läste första året på gymnasiet i Tjeckien på distans. Jag ville ha en back up ifall det inte skulle funka här i Sverige.”
Men det gjorde det uppenbarligen. Vid sidan av anpassningen till ett nytt land och distansstudier hann Theo under sin första säsong i Örebro med att göra flest mål av alla (18) i U16 Elit västra.
Med facit i hand är Theo nöjd över grunden han lade för sig själv i sitt nya land.
”Det blev ju ett år extra men det var nog ändå bra för att jag skulle hinna lära mig språket. Jag fick lägenhet direkt och bodde själv, men kom snabbt in i gänget ändå. Först fokuserade jag på att lära mig så mycket engelska som möjligt – jag hade ju läst engelska i skolan i Tjeckien och förstod det mesta men det är först när man måste prata med folk som man lär sig behärska språket. Sedan började jag sakta, efter ett par månader kanske, bli bekväm med att tala engelska och sedan rullade det på.”
”När jag kom in på gymnasiet här i Sverige hoppade jag av i Tjeckien. Visst var det lite tufft under det första året på det svenska gymnasiet, men det gick ändå ganska bra. Jag tog studenten här i Sverige.”
Han fick också bra stöd av äldre spelare i föreningen
”Ja, bröderna Libor och Julius Hudacek och Peter Zamorsky. De tog bra hand om mig, hjälpte mig mycket och jag hängde en del med dem när jag kom. Det var skönt, även om de förstås var äldre och på en lite annan plats i livet.”
Så småningom började svenskan att komma men (lyckligtvis) inte med någon distinkt örebrodialekt.
”Haha, nej, jag har någon slags blandad dialekt, tror jag.”
Vid sidan av den ambitiösa satsningen i Sverige har Theo spelat med juniorlandslaget hela vägen från U16 till U19. Under sitt sista år, i U19, stod han för 4 (3+1) poäng på sju spelade matcher.
”Det är förstås kul att få vara med på de här turneringarna och att få komma hem och umgås lite med familjen och vännerna. Jag fick kanske inte spela så mycket som jag hade hoppats och det berodde nog till viss del på att jag dragit från landet så tidigt att det var svårt för dem att hålla koll på mig. Men det var ändå kul att få representera Tjeckien.”
Avståndet är inget problem vad gäller kontakten med familjen – de är med två hockeylirare i familjen vana vid att vara lite utspridda.
”Vi hörs av nästan varje dag – ofta via facetime. Sedan brukar de komma och hälsa på åtminstone en gång per säsong och kolla lite matcher. Min syster spelar hockey i Finland, så morsan och farsan är ensamma hemma nu. Men vi åker förstås hem under somrarna.”
Systern Tereza Pistekova är fyra år yngre och även hon forward. Efter en fin säsong i TPS där hon noterades för 40 (14+26) poäng på 34 grundseriematcher och ytterligare 3 (1+2) på lika många slutspelsmatcher i den finska högstaligan för damer (Naisten liiga) kommer hon nu att representera HPK inför den kommande säsongen.
”Hon spelade VM nyligen och vann brons. Jättekul, den medaljen kommer jag nog snart få känna lite på”, säger storebror stolt.
Själv gjorde Theodor sig känd som en pålitlig poänggörare under junioråren i Örebro. Precis som övriga i sin åldersgrupp drabbades Theo hårt av de begränsningar som pandemin satte under de sena junioråren.
”Det blev bara 19 matcher under mitt sista år i Örebro J20 och det var lite tråkigt eftersom det gick ganska bra och vi hade ett bra lag.”
Det är en mild underdrift! 30 (11+19) poäng hann den unge tjecken göra under de 19 matcher laget hann spela innan säsongen avslutades i förtid. Det positiva med det var dock att han fick chansen att prova på seniorhockey när han lånades ut till Köping i HockeyEttan. Väl där blev det ytterligare 24 (10+14) poäng på lika många matcher i grundserien, trots att Köping hade en tung säsong.
”Vi som var äldst blev utlånade. I och med att det var vårt sista år var det viktigt att vi skulle få spela och jag fick ungefär samma roll i Köping som jag haft i J20-laget. Det var väldigt bra för mig – både att jag fick känna på seniorhockey och att jag fick ett stort förtroende av tränarna. Även om det inte gick jättebra för oss som lag – vi fick kvala oss kvar – var det en lärorik och rolig tid.”
Säsongen 21/22 är Pistek noterad för en match för UMass-Lowell i den nordamerikanska collegeligan NCAA.
”I och med coronan visste jag inte riktigt vad jag skulle göra eller var jag skulle. Jag var lite inne på college-spåret, att plugga samtidigt som jag spelade. Jag åkte över i augusti och var där i två månader men kände att det inte var något för mig. Jag skadade mig dessutom redan i den första matchen och blev borta i tre veckor. Vi var 20 forwards och jag var yngst och jag kände att det här kommer inte att gå.”
”Jag visste att jag hade en bra säsong hemma i Sverige att falla tillbaka på och ville hellre vända tillbaka. Jag hade blivit inkallad till Örebro efter min avslutning i Köping, de hade skador och jag fick träna med dem på slutet men tvingades tacka nej till spel då jag redan hade sajnat med collegelaget. Så jag åkte hem till Sverige och fick till slut kontrakt med Kristianstad.
Två säsonger blev det med Kristianstad i HockeyAllsvenskan och poängproduktionen har, som vi tidigare kunnat konstatera, fortsatt även på denna nivå.
”Första året var det väl mest att känna på den nya ligan och växa in i det. Jag kom in ganska sent i laget och hade väl egentligen inga förväntningar på mig. Jag hade inte så mycket speltid under matcherna men var bara glad över att jag fick spela. Andra året kände jag själv att jag tog ett steg framåt, jag fick en större roll, mer förtroende och fick spela mitt spel till fullo. Jag strävar hela tiden efter att ta mig framåt, det är det viktiga för mig.”
Med Kristianstad mötte du BIK som motståndare. Har du några minnesvärda ögonblick eller biffar därifrån att dela med dig av?
”Haha, nej, inte något speciellt men däremot var BIK Karlskoga alltid bra. Det var verkligen inga lätta matcher mot dem, speciellt på bortaplan – det var inte roligt! Men jag har alltid gillat hur man spelar här.”
Jag misstänker att Bofors inte var det enda laget som var intresserat av dig efter din fina säsong som delad etta i poängligan i Kristianstad?
”Nej, det fanns några alternativ men jag fick ett bra intryck av klubben genom alla jag pratat med. Jag har också pratat med några bekanta som har spelat här och fick samma positiva intryck från dem. Det gjorde att valet till slut kändes ganska lätt. Allt föll på plats här i BIK Karlskoga.”
Hur skulle du själv vilja beskriva dig själv som spelare?
”En offensiv spelare som vill göra jobbet varje dag – både det vanliga jobbet och där mina styrkor ligger, i anfallsspelet. Jag vill bidra framåt!”
Efter en dryg månad som Stolt BIK:are har han funnit sig väl tillrätta.
”Det är bara positivt, faktiskt! Jag trivs väldigt bra med gruppen och med träningen. Allt är bra uppstyrt och vi har det jäkligt kul tillsammans. Alla är supertrevliga och jag har inga bekymmer.”
Inlines är en ny bekantskap under försäsongsträningen.
”Jag har väl provat lite innan men det här är första gången egentligen. Det är lite annan teknik och var lite ovant i början, men det går bättre och bättre.”
Jag såg att du spelade i tröja 68 – ett medvetet val?
”Jag tog den själv, haha. Man var ju liksom tvungen när den fanns.”
Apropå nummer – ditt ordinarie nummer är 34. Finns det någon tanke bakom?
”Jag har faktiskt aldrig haft någon särskild tanke bakom. Jag spelade med 34 när jag var liten och hade det även i Örebro så det har bara följt med.”
Vilka förväntningar har du inför säsongen?
”Man vill ju alltid att det ska gå bra, både för laget och mig själv. Det kommer att ta sin tid att sätta allt på plats, men så är det varje år. Så länge man gör det kommer allt att lösa sig.”
Jag tänkte att vi skulle avsluta med några frågor om Tjeckien. Hur bra koll har du på den tjeckiska ligan?
”Jag har ju inte spelat där själv men har kompisar som spelar där. Jag tror att den håller ganska hög klass och står sig bra mot svensk hockey. Det är ju till exempel många som spelar VM som spelar där.”
Har du hunnit prata någon tjeckiska med lagkamraterna Lang & Thorell? Enligt ’Gurra’ är Viktor den bäste av dem…
”Ja, det tror jag nog att han är, haha. Men visst är det häftigt att kunna prata lite med dem.”
Till sist, så här i semestertider - har du några tips för den som planerar en tripp till Tjeckien?
”Prag! Det är en helt underbar stad och jag skulle nog gå så långt som att säga att det är en av de vackraste städerna i världen. En bra blandning av nytt och gammalt. Men vi har fina landskap och berg också.”
Klockan 18.00 äntrar spelarna isen och vi kör traditionellt både spelarpresentationer och skills competition. Men vi bjuder även på nyheter som till exempel att alla barn får åka skridskor med laget efter träningen. Dessutom bjuder vi alla medlemmar på glass - och våra Unga BIK:are 23/24 får en liten överraskning!
Hela programmet och alla hålltider kommer snart.
15/8, i säsongens första träningsmatch, gästar den norska storklubben Storhamar BIK Karlskoga.
Bland övrigt motstånd ser vi ett dubbelmöte med Brynäs - som degraderades från SHL i våras - dito med nykomlingen Nybro från HockeyEttan samt en tidig kraftmätning med de storsatsande konkurrenterna AIK och Södertälje.
Här kan du läsa mer om försäsongens matcher och köpa både lösbiljetter och vårt prisvärda paketerbjudande.
22/9 klockan 19.00 släpps pucken i den hockeyallsvenska premiären 23/24.
Serie-/ och säsongskort ger dig bästa tänkbara pris på matcherna och med säsongskortet säkrar du redan nu din plats i samtliga matcher i HockeyAllsvenskan, oavsett hur länge vi spelar. Du kan givetvis välja avbetalning om du önskar det. Fram till 15/8 får du fjolårets låga pris.
Läs mer, välj och köp ditt serie-/säsongskort här!
Komplettera gärna med det smarta Parkeringskortet som hjälper dig spara både tid och pengar.
Observera att även du upp t o m 19 år behöver ett säsongskort. Det är fortfarande gratis för dig att gå in men du måste hämta ut ett kostnadsfritt, digitalt säsongskort eller lösbiljett för enskilda matcher. Hämta ut ditt serie-/säsongskort här!