Möt #21 Filip Sveningsson: "Jag vill spela många viktiga matcher i vinter!”
Tyvärr missade han de sista matcherna i våras på grund av en skada men i och med avancemanget med MoDo Hockey var han för andra gången i sin karriär med om att ta ett lag upp till SHL. Detta är lite extra anmärkningsvärt med tanke på att han fyllde 24 så sent som den tredje juli och därmed fortfarande befinner sig relativt tidigt i sin karriär. Och hans meritlista är över lag lång och intressant.
Men det var inte långt ifrån att det inte blev någon hockey alls för Filip Sveningsson. Åtminstone om man ska tro hans närmaste.
”Precis som de flesta har jag hockeyspelare i familjen och i mitt fall var det både pappa och morfar som spelade", berättar Filip. "Hockey var dock det värsta jag visste fram tills jag var fem, sex år. Syrran älskade att åka skridskor men jag ville bara kolla på ismaskinen när den åkte runt och spolade isen, haha.”
”Jag låg där och kravlade i några minuter, sa farsan, och sedan satte jag mig i båset och lipade.”
Lite typiskt vinnarskallar, tänker jag – man brukar inte gilla saker som man inte behärskar?
”Det är nog inte omöjligt att det var så, haha. Jag vet ju inte vad det berodde på, jag har bara fått det återberättat för mig.”
Men på något sätt tragglade du dig genom det här med att lära dig åka, för fast blev du ju till slut…
”När man började få hockeygrejer i julklapp och fick börja köra hockeyskolan tillsammans med andra ändrades det och jag började tycka att hockey är skitkul – precis som jag tycker idag. Jag spelade även fotboll upp till jag var tretton, fjorton. Jag var ganska duktig på fotboll också men hockeyn var roligare och jag var bättre på det. Valet blev inte så svårt.”
Från back till forward
Filip, som har småländska Gislaveds SK som moderklubb, gick inför säsongen 14/15 - inför årskurs nio - till HV71s juniorakademi där han kom att gå Hockeygymnasiet och även gjorde en tidig SHL-debut.
”Det var coolt. Stefan Örnskog var tränare där och även om jag då inte visste vem han var gjorde ju farsan förstås det. Han var i extas, det kunde ju inte bli bättre än så, tyckte han. Det blev att pendla i ett år, mycket buss. Det är bara åtta mil emellan men det tar ju sin tid när man ska stanna och plocka upp folk längs vägen. Man åkte från skolan strax före två och så var man hemma vid elva på kvällen.”
Tufft för en femtonåring – gjorde det dig mer beslutsam?
”Jag hade så roligt och det gick dessutom bra för mig. Det handlar nog om att försöka se det ljusa i det. Visst, jag fick färre sovtimmar men jag kunde å andra sidan lägga några av timmarna på bussen med att förbereda skoluppgifter och även att utnyttja tiden till att käka mellanmål och sånt. Så det var nog inte lika tufft som det låter.”
Det var inte heller helt självklart att unge Sveningsson skulle bli forward.
”Jag spelade faktiskt back fram tills två år före TV-pucken. Men nu när jag ser tillbaka skulle jag nog ha satsat på backplatsen – som back får man vara mer kreativ än som forward, haha. Skämt åsido, jag hamnade i alla fall som forward till slut och trivs bra i anfallszonen.”
Ja, och produktiv har du visat dig vara genom åren men en stabil utveckling över tid, tycker jag!
”Ja, där får jag nog hålla med. Jag har haft lite småskador som, även om de inte var lika allvarligt som korsbandet för några år sedan, får en lite ur rytmen. Tre veckor här och där – men jag har bara haft en, två hela säsonger. Samtidigt ska jag inte klaga, jag har varit lyckligt lottad som inte haft några jätteallvarliga skador, peppar peppar.”
En mycket speciell SHL-debut
SHL-debuten minns han väl – och den blev minst sagt speciell om än kanske inte av den sort man vill rekommendera.
”Det var häftigt. Jag var väl 17 och hade fått veta några dagar innan att jag skulle följa med. Jag hade varit med och tränat med A-laget i några veckor och så blev någon skadad. Tyvärr åkte jag på feber samma dag som vi skulle åka men jag sa inget till någon. Jag tänkte att jag ska fan få den där debuten avklarad, jag vägrade att ge upp den drömmen."
"En gammal god vän och lagkamrat till mig, Erik Brännström, satt framför mig i bussen och när han vände sig om satt jag där med tjock dunjacka och frös. ’Hur mår du egentligen, det är ju pissvarmt i bussen’. Han måste ju ha fattat vad som var på gång när jag satt där och svetten rann i pannan, haha. När jag tog febern efter matchen hade jag typ 39,2. Men jag hade bestämt mig, den matchen skulle bara göras.”
”Jag var extraforward och förväntade mig inte att få spela men givetvis blev någon skadad och utgick efter två perioder. När man suttit still i båset med feber i två perioder och blir inkastad, det är inte lätt… Men det var bara att gå in och köra och adrenalinet kickade in snabbt. Min första pucktouch var faktiskt ett skott som gick i ribban. Jag fick en passning av Chris Abbott och det kunde ha slutat i braksuccé, trots febern."
"Men speciellt blev det i alla fall, inte minst som vi mötte Frölunda borta. Jag vet inte om jag får säga det här men jag är Frölundafans sedan barnsben – jag hade matchtröjan, Tomi Kallio var stora idolen och jag var ofta och tittade på matcherna med pappa.
Valde mellan sin och morfars favoritklubb
”Det stod faktiskt mellan Frölunda och HV71 när det var dags att välja hockeygymnasium. Men min morfar, som tyvärr gått bort nu, var totalt skogstokigt megafan till HV så han fick sin vilja igenom.”
Filip har representerat Sverige på landslagsnivå hela vägen från U16 till JVM med juniorkronorna. Det första landslagsuppdraget minns han också väl.
”Jag minns när jag såg mig själv i spegeln på toaletten iförd landslagströjan. Det var häftigt och något man alltid kommer att minnas.”
Som sistaårsjunior valde han att lämna HV71 för att spela seniorhockey med Oskarshamn.
”Jag kände att jag behövde en större utmaning för att ta nästa steg och jag ville spela seniorhockey. HV hade vunnit guld året innan och jag kände nog att jag inte skulle få någon ärlig chans där. Ett nytt lag skulle byggas upp med många nya invärvade spelare och även om jag fick ett rookiekontrakt fanns ännu inte dagens rookieregler. Jag behövde få mer kontinuitet för att få bästa tänkbara utveckling. Och det var då som Kentää hörde av sig…
Kentää, som i Per Kentää och årets sportchef i HockeyAllsvenskan 22/23 med Björklöven, var då sportchef i ett Oskarshamn som - skulle det visa sig - stod inför en fantastisk säsong.
Säsongen kom också att bli Filips genombrott på seniornivå kom när han som 19-åring var med och spelade upp laget till SHL. Han stod för 27 (15+12) poäng under 43 grundseriematcher, vilket innebar att han gjorde flest mål OCH flest assist av alla juniorer i HockeyAllvenskan den säsongen
”Jag visste inte mycket om vare sig honom eller Oskarshamn utan fick läsa på lite. Men det var ju de som fick till de här lånereglerna – han lånade väl typ 40 spelare för att få ihop laget, haha. Han är fantastisk, en karaktär utan dess like.”
”Jag fick en flygande start i Oskarshamn och det gick väldigt bra för mig fram till när jag kom tillbaka från JVM. Jag tror att luften gick ur mig lite grann då, när anspänningen kring JVM, som varit ett stort mål i mitt liv, släppte. Jag ville så mycket men det gick lite troll i grejerna och det blev väl en sju, åtta poänglösa matcher innan jag kom i gång igen.”
Två avancemang - två olika resor
Det innebär att du redan varit med om smått unika TVÅ avancemang till SHL. Hur ställer du dem mot varandra?
”Trots att jag var så ung då känns det faktiskt som jag var mer delaktig hockeymässigt då än nu då jag var mer skadad i år. Man kan inte jämföra dem helt heller, med Oskarshamn var det mer att ’vad fan har vi ställt till med’ och med MoDo var det mer att ’nu är vi där vi ska vara’.”
MoDo har jobbat målmedvetet länge för att bygga upp en organisation som är redo för SHL.
”Ja, så är det, men även MoDo haft strul på vägen – under mitt första år där var vi till exempel åtta poäng från att tvingas kvala nedåt – men de två senaste åren har man tagit steg. Det är tufft att göra den här resan uppåt nu, med det nya seriesystemet med fallskärmarna tävlar man inte på samma villkor. Men samtidigt är det väldigt kul att få slå ur underläge.”
”Och det är inte bara att köpa ihop ett lag, man måste få alla att dra åt samma håll. Att få alla att acceptera sina roller är det absolut viktigaste. Det räcker att två, tre stycken är missnöjda för att skeppet ska sjunka.”
Vad tar du själv med dig för lärdomar från de båda avancemangen?
”Från den senaste är det nog främst att vi var så många som var så fast beslutna och som hade vårt mål. Sedan är det förstås viktigt att få vinna matcher och det är klart att den där streaken med 16 vinster gav oss vind i seglen. Sedan hade vi bredden, spelsystemet och vi var många som accepterade vår roll och chippade in. Det är en bra början. Sedan måste många alla saker falla på plats - ett bra målvaktsspel, bra anfalls- och försvarsspel och så vidare.”
”Med Oskarshamn hade vi framför allt så jäkla kul tillsammans och slog ur underläge hela tiden. Vi spelade så bra, var ligans näst mest anfallsglada lag och ledde serien från typ omgång 4 till 48. Vi hade ett ganska unikt spelsystem där och återigen handlade det om att vi alla köpte det till hundra procent. Det är svårt att sätta fingret exakt på vad som krävs, man måste ha en hel del tur också.”
Ofta kan man tidigt se något slags flyt kring det lag som så småningom kommer att vinna. Det är säkert delvis något man förtjänat men på något sätt hamnar man ’i zonen’ och inget verkar kunna rubba laget i det läget…
”Ja. Det är så otroligt små marginaler under matcherna – en liten felstuds, en räddning eller ett missat skott kan innebära att det är kört.”
Matig lista med höjdpunkter
Den då 19-årige Filip följde med Oskarshamn upp till SHL 19/20 men tvingades sedan kasta in handsken under en delvis skadedrabbad säsong.
”Jag hann väl spela 12 matcher innan jag blev skadad och hade svårt att ta tillbaka platsen. Jag blev utlånad till Tingsryd men säsongen avbröts ganska tidigt på grund av coronan.
De tre senaste säsongerna har han alltså tillbringat MoDo, där han trots den ökade konkurrensen har fortsatt producera. Under den gångna säsongen stod han för 23 (10+13) poäng på 48 grundseriematcher. Här kan du se en härlig målkavalkad med Filips fullträffar från säsongen som gick.
På Elite Prospect är listan över höjdpunkter i karriären - utöver de båda avancemangen - välfylld och intressant. Eller vad sägs om följande:
- Mest mål av alla i U16 Elit södra (14/15).
- Mest mål i J18 Elit södra (15/16)
- Det matchavgörande målet när han tillsammans med lagkamraterna i HV71:s J20-lag tog JSM-guld våren 2019.
- Lägg till det ett brons med U17-landslaget 2016.
- I draften 2017 valdes han av Calgary Flames i runda sju (#202).
- (Han blev även den mest utvisade spelaren i J20 Super Elit under slutspelet våren 2018.)
”Jag har väl alltid varit med i toppen av min årskull men tyvärr inte lyckats i landslaget. Det finns förstås många bra spelare som vill ha samma roll men jag kanske inte riktigt fått chansen att visa upp det. Jag har nog mer fått en mer defensiv roll och jag ser mig inte riktigt som en defensiv spelare. Självklart kämpar och tacklar jag som alla andra men jag kanske ska ha spelet framåt mer som fokusområde.”
”Det är en grej som jag kan känna att jag är, inte besviken, men i alla fall känner att ’varför tog jag inte för mig mer när jag var där’ och så.”
Tror på miljön i BIK Karlskoga
Här i BIK Karlskoga är du tänkt för en sådan roll – och högt upp i laget…
”Ja, jag hoppas ju det. Sedan ska man så klart förtjäna att få spela där. Jag har en press på mig att visa det och samtidigt vet jag ju att jag kan vara en produktiv spelare på den här nivån. Jag har visat det tidigare.”
”Men jag behövde ett miljöombyte efter att ha hamnat lite i kläm i MoDo. Det är inget konstigt och inget jag ifrågasätter", betonar han. "Det är helt enkelt så det funkar i topplag som vill gå hela vägen. Trupperna är stora med många som bidrar och har man ett bra powerplay så får de fortsätta spela. Man har ju självinsikt, man vill vinna och då ska de bästa spela, så är det bara.”
Var detta med roller något som du tänkte på när du skrev på för BIK Karlskoga?
”BIK har alltid varit mig lite i hasorna. Jag vet att Torsten varit förtjust i mig – han har ofta hört av sig och jag har alltid fått en go’ känsla för BIK. Jag känner alltid någon som spelar här och man hör alltid att det är ett gôtt gäng där det absolut är hög prestige men inte internt. Ödmjuka, goa gubbar som är här för att spela hockey och ha kul tillsammans och en plats där man kanske inte riktigt har samma press vare sig inifrån eller utifrån som det kan vara på andra ställen. Jag tror att det här kan vara en trygg och bra miljö som får mig att ta nästa steg.”
Hur länge tänkte du innan du till slut nappade?
”Det är nog faktiskt det beslut jag väntat längst på seniornivå. Det lockade förstås att spela i SHL men jag känner, som sagt, att jag fortfarande har mer att ge och göra på den här nivån. Vill man ta nästa steg och även få en bättre chans att bevisa sig på nästa nivå är det här rätt väg att gå. Det är lätt att hamna i ett fack i SHL, inte minst som en yngre spelare. Är du inte tillräckligt bra för att slå dig in på topp två blir det per automatik i stället blir man bara ska spela tufft.”
En böld i ögat på motståndarlaget
Så här sa Torsten om dig när du skrev på: 'En välskolad spelare som fortsatt prestera på hög nivå även som senior och som, trots att han ännu inte fyllt 24, har varit delaktig i två avancemang till SHL. Förutom att han producerar poäng kan han spela fränt och stå upp för laget. Vi tror att han kommer att bli väldigt uppskattad i Nobelhallen i vinter!'
För oss i BIK Karlskoga är det väldigt viktigt att stå upp för varandra och laget. Hur ser du på den biten?
”Farsan var en tuff jävel på isen när han spelade och det är klart att jag nog fått mycket från honom. När jag var yngre sa han att ’funkar inte händer och fötter ska du ändå visa din närvaro och göra vad du kan för laget’. Ibland kan det hjälpa laget att köra över motståndarna eller sätta in en bra tackling, det gör jag gärna. Sedan har det kostat mig några kronor under den senaste tiden så jag har fått lugna ned mig lite… Smällen mot Pethrus var olycklig och inte meningen.”
Grisiga BIK pratar en del motståndare fortfarande om och du har mött oss som motståndare. Vilken bild har du av Bofors som motståndare?
”Med Oskarshamn hann jag ju möta klubben under eran när både ’Daggen’, Berglund och ’Högga’ spelade. Jag har varit med när det varit som värst, inom citationstecken, haha. Det var tufft och smågrisigt och det var fan aldrig kul att komma hit som bortalag. Men även om Karlskoga blivit ett mer spelande lag idag är det fortfarande en jobbig bortamatch. Det ska bli väldigt skönt att få Nobelhallen som hemmaarena!”
”Hockeyn har utvecklats så mycket under senare år att om man lägger fokus på att spela grisigt kommer det stå otrevliga siffror på resultattavlan. Samtidigt ska man vara intensiva, fysiska och tuffa samt ha mycket fart. Det är det som det går ut på, att åka mest skridskor och vara en böld i ögat på motståndaren.”
Skadan är läkt
På grund av att hans MoDo spelade säsongens sista match dröjde det lite längre innan Filips underskrift var kvar men han har ändå hunnit träna med laget större delen av försäsongsfysen.
”Det går givetvis inte att jämföra faciliteterna med dem i Örnsköldsvik men jag har kommit väl tillrätta här i Karlskoga med en trevlig lägenhet nära hallen. Jag har kommit in bra i laget, killarna är sköna och det är trots allt ändå hockey som ska liras här också så småningom.”
”Upplägget för försäsongsträningen skiljer sig lite från tidigare, men det gör det alltid. Det är lite mer yoga och brottning här än jag kört innan men i övrigt är det klassisk försäsong med mycket och tung träning som man sedan börjar spetsa till och anpassa efter individen. Alla lag har sin touch på fysträningen och man brukar få lite av allt.”
Skadan som hindrade honom i slutspelet är nu läkt.
"Jag skadade mig under den fjärde matchen på Hovet. Det var förstås väldigt surt att inte kunna spela – man hade ju ändå hoppet uppe in i det sista. En vanlig person hade nog inte försökt spruta eller tejpa men vi provade allt. Men styrseln och balansen försvinner ju och jag pratade faktiskt med en läkare nu efteråt som mer eller mindre idiotförklarade mig. Det är först när man kommer ur den där bubblan som man börjar tänka efter. Jag är ju bara 23. Med facit i hand var det nog bra att jag tyckte att det inte kändes tillräckligt bra för att kunna spela.”
”Allt är okej nu. Nu handlar det mer om att bygga upp musklerna och bli stark runt för att skydda området. Jag kan träna på bra nu, är med på det mesta och kommer att vara redo att spela när säsongen drar i gång.”
Då kommer vi förstås till frågan om vilka förväntningar har du inför säsongen?
”HockeyAllsvenskan kommer att vara tuffare än någonsin i år. Det verkar som om alla lag fullkomligen skiter pengar så det kommer att bli hårt motstånd. Men det handlar, som sagt, om att få ihop laget också. Stjärntätt och stjärnbyggt – det är inte säkert att alla får den roll de önskar och så vidare och då har man ju sett tidigare hur det kan sluta. Men det ska bli kul att förhoppningsvis få vara med och stångas däruppe och irritera de större lagen.”
Vi har varit bra på det tidigare – elva av de tolv senaste säsongerna har vi spelat slutspel trots en budget som i de flesta fall är betydligt lägre än motståndarnas.
”Så är det, allt kommer ned till puck och klubba.”
Vad ser du fram emot allra mest just nu?
”Att få kliva in i en välfylld Nobelhallen och gapa, skrika och stångas lite med publiken i ryggen. Det ska bli kul. Jag vill spela många viktiga matcher i vinter!”
Gör dig redo för en ny säsong!
Högintressanta träningsmatcher
15/8 spelar Filip och resten av laget säsongens första träningsmatch - ett högintressant möte med den norska storklubben Storhamar - Eskild Bakke Olsens och Simen Andrés Edvardsens moderklubb som så sent som i våras tog silver i det norska mästerskapet efter en tuff finalduell med Stavanger Oilers.
Bland övrigt motstånd ser vi ett dubbelmöte med Brynäs - som degraderades från SHL i våras - dito med nykomlingen Nybro från HockeyEttan samt en tidig kraftmätning med de storsatsande konkurrenterna AIK och Södertälje.
Vi vill tipsa om vårt förmånliga försäsongspaket där du får se samtliga fyra matcher till priset av tre. Läs mer om matcherna och köp ditt paket här eller lösbiljetter här.
Serie- och säsongskort samt Parkeringskort
Serie-/ och säsongskort ger dig bästa tänkbara pris på matcherna och med säsongskortet säkrar du redan nu din plats i samtliga matcher i HockeyAllsvenskan, oavsett hur länge vi spelar. Du kan givetvis välja avbetalning om du önskar det. Fram till 15/8 får du fjolårets låga pris.
Parkeringskortet är en efterlängtad nyhet där parkering till samtliga hemmamatcher, inklusive försäsongens träningsmatcher, ingår. I och med att parkeringspriset kommer att höjas till 30 kronor per match tjänar du snart in kostnaden om 500 kronor.
Läs mer, välj och köp ditt serie-/säsongskort och Parkeringskort här!
Bli medlem
Stolt BIK:are? Bli medlem här!
Fler medlemmar innebär ett starkare BIK Karlskoga med mer utrymme för värvningar och är ett bra sätt även för dig som bor en bit bort att stötta klubben.