Lilla julafton med Bauer på besök
Publicerad: 2022-05-26
På onsdagsmorgonen stod materialutprovning på A-lagets schema. Vi följde med och pratade med William Pethrus och Bauers representant Patrik Norrbom.

Lilla julafton infaller för hockeyspelare under senvåren. Då är det nämligen dags att prova ut kommande säsongs utrustning och även om suget efter nya grejer varierar bland lirarna (somliga avskyr att byta ut sina invanda kroppsskydd) brukar alla åtminstone ta ut nya skridskor, hjälm, handskar, byxor och klubbor.

"Jag har mest kollat på klubborna så här långt", berättar William Pethrus strax efter att Bauers representant Patrik Norrbom på onsdagsmorgonen dukat upp sitt veritabla smörgåsbord av kroppsskydd, målvaktsutrustning, klubbor och skridskor i alla tänkbara varianter.

{!A}

Hockeyklubborna ser för en oinvigd snudd på identiska ut men faktum är att 'flex' (hårdhet och så kallad kickpoint, det vill säga var skaftet böjs mest) samt 'hook' (bladet och dess böj) är viktiga och högst individuella.

"Den stora skillnaden är var flexen sitter", förklarar William. "Den kan sitta på olika platser på klubban och där väljer man vad man tycker är skönast och håller sig till den. Hooken är förstås också viktig, där har jag kört samma i 8-9 år. Det har väl varit någon gång om man vill ha högre eller lägre blad som man bytt. Allt sånt är individuellt och kan bero på position och roll. Tekare kör till exempel helst med ett högre blad. Så var det i alla fall förut, det går en del trender i vad folk vill ha."

Hur ofta byter du ut dina kroppsskydd?

"Nu har jag nog haft mina axel- och armbågsskydd i fem år. Man vill gärna använda det som är inkört. Men benskydden får man byta oftare, de tar mycket stryk."

Även skridskorna lever ett hårt liv och byts normalt ut inför varje ny säsong. Varje spelare har två par och för att få ut det mesta av skridskoåkningen måste man ha skridskor som bokstavligen sitter som handskar.

"Jag har stora knölar på mina fötter", konstaterar William och visar upp fötter som, i likhet med många andra hockeyspelares, är märkta av många hårt snörda år i skridskor. "Det är jättebra att man kan skanna fötterna och få skridskor som är anpassade efter just sina fötter. Någon kan ha breda fötter och behöva lite extra vidd fram eller bak. Bauer har jättebra skridskor, de är mina favoriter!"

Att skridsorna formgjuts hindrar dock inte att spelarna får rejält ont i fötterna när det är dags att gå på is i augusti.

"Nej, det gör ont de tre, fyra första passen. Skridskorna är hårda i början för att hålla länge men allteftersom man använder dem formas de efter foten och det känns bättre. Och man är van, det är likadant varje år."

{!B}

{!C}

Bauers rutinerade säljare, Patrik Norrbom, har jobbat med att hjälpa spelare prova ut hockeyutrustning i 16 år.

Vilken är den största utmaningen med ditt jobb, Patrik?

"Att se till att alla spelare blir nöjda. Man jobbar med tolv SHL- och HockeyAllsvenska föreningar där många dessutom även har junior- och damlag på olika nivåer som ska prova ut sina skydd. Jag har varit ute i fyra veckor nu och träffat ungefär 2000 spelare så här långt. Men det rullar på. Många vet vad de vill ha och kör vidare med samma sort och det ser jag som ett tecken på att man gjort något bra."

Berätta mer om skridskorna, där ni alltså kan individanpassa ned på minsta nivå!

"Vissa spelare, som till exempel Juliuz Persson, har en standardskridsko som vem som helst kan köpa i affären. Andra behöver specialgjorda. För några år sedan tog vi fram utrustning så att vi kan skanna spelarnas fötter. Man behöver inte göra det varje år men när det kommer en ny spelare från en klubb som använder ett annat varumärke är vår rekommendation att alltid skanna foten. Utöver skostorlek kan det finnas mer information som är bra att ha, som till exempel om fotens bredd."

"Utifrån den information som vi får fram genom skanningen kan vi göra så kallade "PM-skridskor". Efter skanningen gör vi i så fall en avgjutning i form av en gipsfot som de på fabriken sedan bygger skridskon på. Det är vanligt bland spelare på de högre nivåerna - ungefär 80 % i A-lagen brukar då ha PM-skridskor eller på andra sätt anpassade skridskor. Man kan till exempel behöva ha en skridsko i storlek åtta och den andra i storlek sju och en halv."

När skridskorna sedan är gjutna, byggda och levererade kommer nästa fas - att göra dem till ett med foten. Till sin hjälp tar materialarna och spelarna ofta en speciell skridskougn där man 'bakar' fram en formbar skridsko.

"Skridskorna måste sitta så tajt som möjligt från början, för när man värmer till dem formas de efter foten. De ska vara hårda från start för att bevara hållbarheten och det är först när man står där med slutresultatet som man ser vad bra de faktiskt är", förklarar Patrik.

En fråga som jag själv ställt mig, inte minst med tanke på den viktiga passformen och den avancerade tekniken bakom, är varför vi fortfarande knyter skridskorna och inte har någon slags pjäxlösning som i utförsåkning?

"Kul att du tar upp det. Vi har nyligen lanserat en målvaktsskridsko som man lite enkelt skulle kunna beskriva som en avkapad skidpjäxa med två spännen. Skridskon kommer från ett samarbete med ett företag inom skidindustrin där vi gör själva skon och de gör spännena. Den är riktigt revolutionerande och vi har jobbat på den under pandemin."

"I Nordamerika, där säsongen fortfarande pågår, har många målvakter redan bytt till de här skridskorna. Dels kan man enkelt anpassa den och dels tycker de att skridskorna gör dem snabbare och rörligare när de slajdar ute på isen. Uppemot 75 % i klubbarna som jag varit runt i väljer den nya även om det finns dem som fortfarande väljer den gamla. Det har alltså slagit väl ut bland målvakterna men för utespelarna är vi nog inte riktigt där, vi har inte vågat prova någon pjäxvariant ännu, haha."

Utvecklingstiden för nya skridskor är flera år och de testas noga och i skarpt läge.

"Den här målvaktsskridskon har vår produktutvecklingsavdelning jobbat med i ungefär tre år. För utespelarna visar jag nu den nya 'Supreme'-skridskon men den modell som kommer nästa år är redan klar, även om jag själv inte har sett den än. I USA har vi samarbeten med olika collegelag som testar våra nya modeller - det kan vara en ny plös eller vad som helst och med deras hjälp får vi en kvalitetskontroll så att vi vet att den håller. Den nya skridskon som vi lanserar nu har en del NHL-spelare redan kört med hela säsongen, fast helsvart så man inte har sett hur den kommer se ut."

Har du någon annan spännande nyhet med dig idag?

"Det kommer alltid lite nytt på klubborna - nya vinklar, ny flex och de blir dessutom lättare och lättare. Spelarna vill ju ha så lätta klubbor som möjligt. Men nya klubbor och nya skridskor är ju alltid en modifiering av gamla, vi vet ju att de fungerar bra. Vi behöver inte uppfinna hjulet varje gång vi kommer med en ny produkt."

Apropå lätta, vilken skillnad det är på målvakternas benskydd idag. De är otroligt mycket lättare jämfört med tidigare 'limpor'!

"Ja, de nya kom för fyra, fem år sedan när vi gick över till lättviktsmaterial. De benskydd vi ser här idag är version fem av dem. De nya målvaktsskridskorna är version ett och där vet vi ju inte hur kommande versioner kommer att utvecklas."

"Överlag försöker vi hela tiden göra så bra grejer som möjligt för att underlätta för våra spelare", avslutar Patrik. "De är professionella yrkesmän som har betalt för att prestera. Vårt jobb är att göra deras förutsättningar ute på isen så optimala som möjligt."

{!D}

{!E}

Kommunikation, Privatmarknad och CSR Marie Angle