BIK-profilen: Viktor Lang

Viktor Lang, som fyller 24 under våren, är visserligen född i Linköping men har vuxit upp i Värmland och tillbringade ungdomsåren i moderklubben Arvika HC, bortsett från en kort utflykt till Hagforsklubben Vikings U16 Elit-lag som femtonåring.

Hur kom det sig att det blev hockey för dig, Viktor?

”Från början var jag faktiskt inte speciellt intresserad av sport överhuvudtaget. Jag gillade mer att teckna och rita och tyckte om djur, natur och dinosaurier. Sport var, under den perioden, något som jag tyckte var tråkigt."

"Det var kanske inte så konstigt – mycket kretsar kring sport i min familj. Mamma (Karin Kanlén Lang) är gammal friidrottare som kommit 4:a som bäst i sjukamp i SM. Hon har också spelat i näst högsta serien i basket i Linköping där hon vann seriens totala poängliga. Pappa (Urban, f n tränare för Arvika HC) har spelat och varit tränare i hockey i hela sitt liv och tränade mig och min bror i olika lag när vi växte upp. Brorsan (Oskar, forward) var ju redan från början superintresserad och började med sport före mig.”

”Men så blev vi medbjudna att kolla på Hockey-VM i Karlstad 2002 och då vaknade intresset till liv hos mig. Jag var väl sju år gammal då och insåg att hockey ju är skitroligt. Sedan dess har det varit hockey som gäller.”

Minns du vad det var som du tyckte var så häftigt och som ändrade din inställning?

”Mamma och pappa kände en av spelarna i Kanada, James Patrick (mångårig NHL-spelare i bl a Rangers och Buffalo, min anm), och vi hade fått biljetter av honom. Det var nog en cool grej, tyckte jag då. Sedan fick vi träffa honom efteråt och fick autografer och en klubba. Att få se hockey i en stor arena och inramningen var nog också en grej. Sedan var jag förstås influerad av min familj och deras sportintresse också. Vi är ju en idrottsfamilj.”

Viktor kom till BIK Karlskoga inför hockeygymnasiet och har blivit klubben trogen sedan dess.

Hur hamnade du i BIK?

”BIK och Karlskoga var inte mitt förstaval när det blev dags att söka till hockeygymnasiet. Det är ju inget lätt val att göra. Precis som alla andra funderade jag över vad som skulle funka bäst för mig och hur det skulle påverka min utveckling som spelare."

"Men så var jag här i Karlskoga och tittade och fick ett bra intryck. Dels var det nära hem till Arvika. Det var ju första gången man flyttade och närheten var en viktig faktor. Dels kände jag många i laget, de tog i princip bara in värmlänningar i 95-kullen. Det gjorde att det kändes tryggt. Jag ångrar verkligen inte att jag valde BIK, både skolåren och tiden efter har varit fantastiska!”

Vad är det som gör BIK till en bra förening?

”Gemenskapen och kamratskapet. Det ger trygghet. Även om det kan låta klyschigt när man säger det så kan man alltid vara sig själv här, och känna sig accepterad för den man är. Dessutom har man hela tiden en positiv inställning, både i juniorlagen och i A-laget. Då blir det alltid roligt att komma hit till hallen. Lagkamraterna blir som en andra familj, man stöttar varandra både på och vid sidan av planen. Jag har hört om andra föreningar där man i princip spelar hockey och tränar tillsammans och sedan är det inte så mycket mer. Här gör man mycket saker tillsammans vid sidan om hockeyn, beroende på vad man gillar att göra och intressen och sånt, förstås. Vissa gillar att göra saker tillsammans, andra trivs med att få vara ifred.”

Som många hockeyfans säkert redan vet spelar lillebror Oskar Lang i seriekonkurrenten Leksand där han ligger med i toppen av den interna poängligan. På pappret skiljer det bara ett år mellan bröderna Lang – Viktor är född i april 1995 medan Oskar är född i december 1996.

Hur var det att växa upp med en bror som är så nära dig i ålder? Spelade ni mycket tillsammans?

”Vi spelade tillsammans hela vägen från Björnligan till U16 Elit-året i Viking. De lag som jag spelat i har i stort sett alltid även brorsan spelat i, fast jag har förstås inte kunnat spela med 96:orna eftersom jag är ett år äldre. Det känns väldigt roligt att vi har kunnat spela så mycket tillsammans genom åren!”

Hur håller man isär det här med att man är syskon och lagkamrater? Om någon ger sig på ens bror eller syster, till exempel – finns det en risk för att man blir upprörd och kastar sig in i situationen?

”Jag minns inte att det hände så ofta när vi var yngre, men visst kände man lite extra när någon gick på Oskar. Men det var nog snarare åt andra hållet, att man blev mer frustrerade på varandra. Det har alltid drivit oss, både när vi spelade hemma på gatan och under träningar, att vi aldrig vill förlora mot varandra. Det tror jag har utvecklat oss båda väldigt mycket.”

Du menar att den här konkurrensen som ni känner har varit bra för er som spelare?

”Ja, när vi växte upp var vi hela tiden ganska jämna rent skicklighetsmässigt. Dessutom var han ju forward och jag är back så det var naturligt för oss att mötas på det sättet.”

Tror du att era val av positioner har med detta att göra?

”Det har jag inte tänkt på förut men så kanske det är. Vi har ju dessutom lite olika storlek – han är kortare, kvickare och har bättre teknik medan jag är lite större och längre och fick vara back. Så det föll sig väl naturligt.”

Ja, det skiljer ju en del i längd mellan er Du är 193 cm och Oskar 170 cm lång. Får ni höra några kommentarer om detta?

”Det händer att folk frågar Oskar varför han är så kort när hans bror är så lång men det är snarare jag som annorlunda, eller vad man nu ska säga. Våra föräldrar är inte särskilt långa.”

Efter alla år i samma lag möts ni numera i konkurrerande lag med ganska mycket historia och känslor mellan lagen. Hur är det?

”Redan under mitt andra år här på hockeygymnasiet möttes vi i J18 Elit Västra eftersom han hade börjat på hockeygymnasiet uppe i Leksand. Så vi är vana både från juniortiden och nu i A-lagen. Man bryr sig väl egentligen inte så mycket om vem man möter, man vill ju alltid vinna. Men det är klart att det är lite speciellt. Man absolut inte vill bli bortdribblad av just honom. Man gör precis allt för att slippa det och vill dessutom gärna försöka få in en tackling på honom om man får läge.”

Hur är de här matcherna för era föräldrar?

”Ja du, jag vet faktiskt inte, haha. På ett sätt är det väl bra för oavsett hur matchen slutar kan de vara nöjda efteråt. Rent logistiskt är det ju jättebra, de får ju se båda spela samtidigt utan att behöva flänga runt.”

Hur mycket kontakt har du och din bror under matchdagar när ni visserligen för en gångs skull befinner er i samma stad men ska mötas som motståndare?

”Vi träffas inte innan men vi brukar snackar efteråt. Kanske passar vi på att käka tillsammans. Det brukar gå ganska bra oavsett vem som vunnit men det är klart att det är jobbigare att sitta och samtala och vara trevlig om hans lag vunnit. Men vi har blivit bättre på att släppa sånt.”

Viktor har spelat både TV-pucken (2010/11) och fått prova på landslagsspel (4 matcher med U19-landslaget (2013/14).

Hur var det att dra på sig landslagströjan?

”Det var samma år som jag kom upp i A-laget här i BIK och sedan fick jag spela nästan hela säsongen här. Att bli uttagen till landslaget kom som ett slags kvitto på att man var på rätt väg. Jag fick vara med och spela en turnering i Finland. Jag hade verkligen inte trott det när jag började den säsongen i J20-laget och det var riktigt häftigt att avsluta med att få dra på sig landslagströjan för första gången.”

Inför säsongen pratade jag med kapten Mikael ’Daggen’ Eriksson och han fick i uppdrag att dela ut lite olika utmärkelser till er i laget. Somliga utmärkelser var väl kanske inte lika smickrande men du fick flera fina titlar.

Den första titeln är ’lagets starkaste’ med motiveringen att du är ’stark som en björn’. Gillar du att träna och är du kanske till och med en av de tappra som faktiskt ser fram emot försäsongsfysen?

”Ja, jag gillar att träna. När jag var yngre tyckte jag kanske inte att det var så kul men det blev skillnad när jag kom hit och började på hockeygymnasiet. Både kvantiteten och kvaliteten blev en helt annan. För att hänga med och utvecklas var man tvungen att ta tag i den biten. När man blir starkare och mer uthålligare blir allt roligare och man kunde verkligen se att träningen gav effekt.”

Att vara lång brukar ses som en fördel i hockey men kan det också finnas nackdelar? Till exempel under ungdomsåren när man drar i väg på längden men kanske inte riktigt hinner med i andra delar som till exempel koordination?

”Jag vet inte. Lite, kanske. Med längden blir man tyngre och, i övergången innan man vuxit i sin nya kropp, kanske man inte känner sig lika kvick och uthållig som man gjort tidigare. Där blir ju fysen viktig, att man jobbar för att förbättra konditionen till exempel.”

Man tävlar ju i det mesta här i BIK. Har ni i A-laget några interna tävlingar när det gäller fysträningen?

”Vi kör främst styrketester utifrån individuella förutsättningar och skaderisk och så vidare. Men vi har haft en del tävlingar i crossfit, både i par och individuellt, där man ska utföra ett visst antal grejer på viss tid. Av dem vi kört lyckades jag bli klar först på i stort sett alla, tror jag.”

Du är punktlig, dessutom, konstaterade ’Daggen’. Inte för inte, tänker jag, för du var först på plats även idag inför träningen också!

”Ja, det där är både en fördel och en nackdel. Jag har alltid varit organiserad och planerande. Raka motsatsen mot min bror som är lite mer av attityden ’det löser sig ändå’. Vi har kompletterat varandra på det sättet, jag planerar och han hänger på.”

…Skulle du säga att du är en typisk storebror, med andra ord?

”Ja, det skulle jag nog säga. Den positiva sidan med mitt planerande är att det har hjälpt mig i skolan. Jag har fått med mig mycket från min mamma när det gäller den biten, hon är lärare och numera rektor. Hon var alltid på mig om att planera, lämna in arbeten i tid och så vidare. Så just den grejen är en fördel. Nackdelen är att jag inte är så förtjust i spontana grejer, haha. ’Impulsivt’ är inte min grej. Jag vill ha koll på läget och veta vad jag ger mig in på.”

Jag måste ju fråga dig om grejen med bilmärket Saab. Bästa bilen, enligt ’Daggen’ och du tillhör den exklusiva lilla skara i laget som kör just Saab. Varför är Saab bäst?

”Haha, jag är nog egentligen inte rätt person att fråga. Jag är inte speciellt vass när det gäller fordon, om jag ska vara ärlig. I mitt fall var det mest en slump – jag hittade en bil till rätt pris och det råkade vara en Saab. Det var bara att hänga på i inställningen om att det är den bästa bilen. Man blir ju så illa tvungen när man äger en. Sedan låter jag resten vara osagt, haha.”

Ytterligare en sak som jag bara måste få fråga efter att ha hängt en del med er i omklädningsrummet är det här med fotbollen. Det pratas väldigt mycket fotboll, inte minst den engelska ligan, och det debatteras vilket lag och vilka spelare som är bäst – inte sällan med en hel del gliringar till den spelare vars favoritlag just har torskat.

”Ja, själv brukar jag få höra att jag ’hejar på det lag som vinner’ och det beror nog på att jag har flera lag som jag håller på och växlar lite mellan. Jag har hållit på Barcelona sedan jag var liten och var där och såg Henrik Larsson spela där. Sedan höll jag lite på Manchester City sedan jag sett dem när de var i Karlstad och spelade mot Carlstad United för en massa år sedan. Men för två år sedan var jag och några kompisar och såg Liverpool spela på hemmaplan och efter det säger jag att jag alltid hållit på dem ända sedan jag var liten, haha."

"Men Liverpool är laget för mig just nu. Jag och Juliuz (Persson) har varit och sett Ferencváros i Budapest och är medlemmar i deras fanclub, så vi håller lite på dem också. Jag har en halsduk också därhemma. Så det är massor av olika lag, men det är ganska skönt. Det är alltid någon som vinner, haha, och då är det bara att säga att det är mitt lag.”

Mycket smart! Vilka lag har flest fans här i A-laget?

”’Daggen’ håller på United, väldigt mycket. Carl Berglund och Fredrik Forsberg håller på Arsenal, (Victor) Berglind håller på Tottenham. Juliuz är ett stort fan av Liverpool, större än vad jag är om jag ska vara ärlig, och så håller (Oliver) Eklind på Chelsea om jag inte minns fel. Alla topplagen finns ju med och det är lite olika som håller på dem så det är klart att det blir lite schismer om vilka som vunnit och så vidare. När (Daniel) Wessner spelade och tränade laget var han ganska delaktig i fotbollssnacket. Han håller stenhårt på Liverpool så han och ’Daggen’ var ju rivaler och det var så det startade.”

Det är lite kul att se att ni som själva är idoler för många också är fans och följer och diskuterar era lag.

”Alla gillar nog att ha en tillhörighet och att få hålla på och bry sig om ett lag. Det är ju det fina med supporterskap, att ha matcher att se fram emot underhelgen.”

Mycket intressant perspektiv! Vi ska gå vidare med de gemensamma frågorna och den första lyder: Beskriv dig själv som spelare!

”Rejäl och solid. Mina främsta egenskaper är defensiv och att jag ger allt för laget, till exempel täcka skott när det behövs.”

Något du vill bli bättre på?

”Jag vill gärna bli bättre på det offensiva spelet och ta mer offensivt ansvar. Jag vill våga ta för mig lite mer.”

Ditt personliga mål för säsongen?

”Just nu är det att komma tillbaka från skadan.”

Om du inte hade spelat hockey..?

”Jag har varit inne på många saker under åren. Jag gillar ju att fysisk träning så någon form av personlig tränare, sjukgymnast, fysioterapeut eller något i den stilen är det senaste. Polis, brandman och sådana yrken är också intressanta. Jag är nog ganska flexibel.”

När du vill koppla av från hockeyn och tänka på något helt annat..?

”Att kolla på dart är ett intresse som har vuxit fram det senaste året och på sommaren spelar jag gärna golf. Sedan kollar jag gärna på olika serier, film och sport som till exempel fotboll. Just nu kollar jag på säsong tre av True Detective.”

Ditt omdöme om True Detective så här långt?

”Den första säsongen håller jag nog som en av de bästa serier jag sett någonsin, andra säsongen var riktigt dålig men tredje är ganska bra så här långt. Sedan kollar jag förstås på Game of Thrones. Den är jättebra!”

Jag håller med, den är fantastisk. Vem sitter på järntronen när sista säsongen är över?

”Jag vill ju att det ska vara Jon Snow men det känns inte som det ska bli så. Det är mycket skumt som händer i den serien.”

Verkligen! Vi skulle kunna grotta ned oss i en separat intervju om bara Game of Thrones, men vi får väl köra vidare. Bästa minnet från hockeyn så här långt?

”Jag har två: Dels när jag blev uttagen till och fick spela med landslaget. Det sticker ut lite i min karriär och det var jätteroligt. Det andra är den sista matchen mot AIK i playoff-serien när Calle avgjorde i förlängningen. Det var en glädje jag aldrig hade upplevt tidigare. Den upplevelsen går lite hand i hand med matcherna mot Rögle när vi kvalade till SHL.”

Vad tror du kommer att krävas av laget för att få göra om den här kvalresan?

”Det är så små detaljer som avgör. Det har lite med tillfälligheter och tur att göra men så stabilt som laget känns tycker jag att vi har bra förutsättningar. Studsar det bara lite rätt, till exempel med lite medflyt i en match som kunde ha gått åt olika håll, har vi alla möjligheter.”

I hockeydataspelet NHL18 och framåt finns allsvenskan med som liga. Vilken spelare skulle du spela som och varför?

”Jag spelade mer tidigare men inte just NHL. Hm, det där var en svår fråga… Jag kör som brorsan då, så jag får spela lite längre fram på plan och utveckla offensiven lite mer. Vi är ju ganska lika överlag så skillnaden kanske inte blir så stor. Väldigt praktiskt med rätt namn på tröjan också, haha.”

Har du kollat din egen profil?

”Nej, jag har ingen aning.”

Paradisstrand eller storstad?

”Paradisstrand.”

Mål eller assist?

”Assist.”

Om du ska impa på någon – flossa eller flexa?

”Då får det bli flexa.”

Restaurang eller hemlagat?

”Restaurang.”

Skarpt läge: Lägger du helst den avgörande straffen eller täcker ett avgörande skott?

”Ja, där får jag väl säga att jag täcker det avgörande skottet.”

En sista fråga: Du berättade inledningsvis att du gillade att måla. Är det fortfarande något du håller på med?

”Nej, inte alls i samma utsträckning. Mamma brukar tjata på mig om att ta upp det eftersom hon tycker att jag har lite fallenhet för det. Men det blev idrott och sport för hela slanten istället.”