BIK-profilen: Gustaf Thorell
Publicerad: 2018-12-11
Vi känner veckans BIK-profil som Gustaf Thorell, men enligt obekräftade uppgifter går han under namnet 'Tore Trollkarl' i vårt västra grannland. Här berättar han om ett första, explicit möte med BIK och går i bräschen som lagets första flexare.

I morgon, onsdag, firar han sin 29:de födelsedag i Nobelhallen när hans BIK möter Västervik. Trots sin relativt unga ålder har forwarden/centern Gustaf Thorell redan en lång historia tillsammans med föreningen.

Men vi ska väl börja från början. Thorell, född och uppvuxen i Karlstad, har Färjestad BK som moderklubb och tillbringade den största delen av juniortiden i Karlstadslaget. Under den här tiden hade dock FBK ett samarbete med Skåre, vilket innebar att den unge forwardstalangen tidigt fick prova på seniorhockey och spel i division 1.

Två säsonger i rad (05/06 och 06/07) var han med och tog JSM-guld med föreningens J18-lag. Noterbart är också att Thorell vann guld i TV-pucken med lag Värmland säsongen 05/06, tillsammans med bland andra nuvarande lagkamraten Carl Berglund. Bara Mikael Backlund (numera i Calgary) gjorde för övrigt fler poäng än Thorell, som därmed slutade på andra plats i turneringens poängliga.

Han spelade för BIK Karlskoga för första gången redan säsongen 09/10 då han, 20 år gammal, lånades ut till dåvarande Bofors IK och spelade 47 matcher i Allsvenskan. Efter det har han och föreningen hunnit både mötas och skiljas åt igen.

”Det var länge sedan, snart tio år sedan, tror jag. Men jag minns så otroligt väl första gången jag kom hit till Karlskoga”, säger han och skrattar gott åt minnet. ”Jag hade ingen aning om vad jag skulle förvänta mig, jag fick bara ett samtal där de sa att ’du kommer bli utlånad till allsvenskan och du får välja mellan Borås och Karlskoga.’"

"Jag valde Karlskoga och då sa han som jag pratade med att ’här får du Thelanders nummer, du ska åka med honom till Karlskoga’. Jag visste inte vem Thelander var men ringde i alla fall upp honom. ’Ja, det är Martin!’ svarade han och jag sa ’Tja, det är Gustaf Thorell här…” varpå han svarade ’Vad vill du då, ditt jävla r-vhål!’. Jag blev alldeles ställd och helt tyst innan jag fick fram något i stil med att ’ja-ag ska åka med dig’. Då skrattade han och sa ’Ja, jag skojade bara med dig. Välkommen!’ Det var oväntat och inte riktigt den vardag man kom ifrån. Jag märkte ganska snart vilket gôtt gäng det var här. Även om jag inte fick spela så mycket den säsongen var det ändå en väldigt rolig säsong.”

”Mitt kontrakt med Färjestad förnyades inte efter säsongen och allt bröts upp i och med det, så jag åkte upp till Sundsvall (då i Allsvenskan) och gjorde två säsonger där. Jag hade roligt och trivdes där också, och hade ett bra första år men ett sämre andra år.”

”Efter det visste jag inte riktigt vad jag skulle göra men kände att jag ville få möjlighet att spela en lite mer offensiv hockey, mer som jag var van vid från juniortiden. Jag åkte till Norge och fick två ganska poängstarka år i Stjernen Hockey. Hockeymässigt var det kul och jag hade Magnus Sundquist (numera nybliven headcoach i Brynäs) som tränare. Men ärligt talat kände jag ganska snabbt att jag ville tillbaka till Sverige, Allsvenskan och Karlskoga. Det var mitt mål med hela Norge-trippen egentligen och ganska tidigt under min andra säsong fick jag reda på att det var klart med Karlskoga. Det var så skönt när jag kom hem till Karlstad, där jag bor med min sambo, att veta att jag skulle få spela här igen. Det är ett starkt minne.”

Efter två hela säsonger i BIK fick Gustaf chansen att spela i SHL säsongen 16/17.

”Jag började i Brynäs men fick det inte att stämma alls. Färjestad tog över mitt kontrakt och även om jag egentligen inte hade någon tanke på att lämna blev det så, det var ju ändå Färjestad. Jag hade ett 1+1 kontrakt med möjlighet att bryta och de tog över mitt kontrakt rätt av. Tanken var nog att jag skulle fortsätta även året därpå men så bytte de sportchef och lite sånt och då blev jag en av dem som fick gå. Jag hade inte gjort någon kanonsäsong och de valde att bryta med mig. Valet stod mellan att åka utomlands eller att gå till Karlskoga och det var inget svårt val.”

Elithockeyn är en ganska tuff värld. Det här att ständigt bli bedömd och ha krav på sig att prestera och att få höra att man inte får stanna kvar, hur tar man det?

”Man har det ofta på känn. Vet jag att jag, som i fallet med Färjestad, har ett uppsägningsdatum i mitt kontrakt så vet jag ju när min agent ringer att nu är det över.” Han ler. ”Det är klart att det är lite speciellt, men man går ju in med tron att man ska spela där även nästa år så man kan inte skylla på pressen om man spelar dåligt. Sedan är det klart att det är tungt när det händer. Gör man inte poäng gillar folk att påpeka det, spelar man inte bra får man höra att man är dålig.”

Så kom du i alla fall tillbaka till BIK och fick vara med om en av lagets tyngsta säsonger i mannaminne… Hur upplevde du den, från ditt perspektiv?

”Ja, jag kom tillbaka med ganska höga förväntningar, både på mig själv och från omgivningen, trots att jag kom från en ganska jobbig säsong. Men vi fick aldrig riktigt ihop det. Det är dessutom svårt att hämta sig ifrån och reparera en så dålig start som vi fick. Det blev till slut ett ganska starkt hockeyminne när vi klarade kontraktet. Jag skulle säga att det blev en viktig säsong ändå.”

Vad tar man med sig från en sådan säsong?

”Vi gick in i säsongen som ganska topp-tippade, ändå. Det var många som hade oss topp två, till stor del på grund av säsongen innan. Jag kom tillbaka och skulle vara en av de bärande spelarna och så gick det så dåligt, det är klart att det inte är roligt men samtidigt känns det som en styrka att vi fixade det.”

Ja, flera av spelarna som var med och som jag har pratat med listar den där sista matchen när kontraktet var säkrat som ett av sina bästa minnen

”Ja, jag har ju spelat negativt kval i allsvenskan med Sundsvall och åkt ur och vet ju hur sjukt tufft det är att spela de där matcherna. All press ligger ju på laget från Allsvenskan. Men samtidigt hade vi ett mycket bättre lag, det lag vi avslutade säsongen med i fjol var ett riktigt bra allsvenskt lag. Man får inte glömma det, under den sista halvan av säsongen var vi väl topp fyra. Då förstår man också hur risigt det var under den första halvan!”

Hur mycket påverkas man av att gå ut på stan eller kolla sociala medier under sådana tuffa perioder?

”Jag brukar inte kolla så mycket på sociala medier och har inte så mycket sånt själv. Jag bor ju inte här utan i Karlstad så jag möter inte folk på stan det sättet. Jag är ingen ’big deal’ här, haha. Det kan säkert vara lite speciellt för dem som bor här, men det är ju en del av charmen också att folk bryr sig så. Det är häftigt med intresset som finns här, det är ju så man vill att det ska vara.”

Apropå det, just nu är ni ett gäng som pendlar från Karlstad.

”Ja, det var tråkigt i fjol när jag var den enda från Karlstad nästan halva säsongen. Nu är vi fyra stycken sedan det yngre gardet kom med. Det är Olle, Bäck och Berglind, så man blir ju som en farsa i bilen, haha.”

Vem är det som kör, eller turas ni kanske om?

”De tog ju körkort i somras, som tur är! Men de kastar sig tyvärr inte över ratten direkt… Framför allt inte på morgonen, då kör i stort sett alltid jag. Sedan brukar någon av dem köra hem.”

Är de duktiga på att köra?

Uttrycket på Gustaf Thorells ansikte säger mer än tusen ord. ”Det är lite… blandat, kan man säga, haha.”

Är det er jag kör om i Bodalsbacken eller är det ni som kör om mig?

”Jag tror att vi kör om, vi kör om de flesta. Fast inte som när Wessner körde i alla fall, så mycket kan jag säga! Det är lugnare i år!”

Vi går vidare med en fråga från lagkaptenen. Han undrar: ’Hur stor du är i Norge, egentligen?’

”Oj!” Han skrattar gott. ”Det där är lite roligt faktiskt, ’hur stor är du i Norge’, haha. De vet ju vem Tore Trollkarl är, om man säger så…”

”Skämt åsido, det var någon som sa det en gång och så berättade jag det för killarna när vi skulle möta Stjernen här hemma i somras. Jag stod och sköt direktskott i ena cirkeln och sa något i stil med att ’här har Tore Trollkarl stått i Norge och bombat’ och det tyckte de förstås var kul. Jag tror att det finns någon underhållare i Fredrikstad som heter så, kanske är han Norges svar på vår Tobbe Trollkarl, och så var det någon som började kalla mig det där borta.”

Med det utrett så undrar jag, Tore, förlåt jag menar Gustaf, hur du skulle vilja beskriva den norska ligan?

”Det är lite speciellt att spela där eftersom det är stor variation mellan lagen. Jag spelade i ett bottenlag, ena året kom vi åtta och andra året nia vilket innebär att vi spelade slutspel den första året och kvalade negativt det andra. Stjernen hade små resurser men var en väldigt familjär förening. Det var trevligt och en bra erfarenhet men den norska hockeyn har inte kommit lika långt i utvecklingen runtomkring isen som vi har gjort här i Sverige. Vissa är proffs, andra inte och de har inte samma möjligheter men har ändå fått fram många bra hockeyspelare. Toppen är riktigt bra, men det är väldigt varierat i ligan.”

”Ofta är det de lag som har bäst norska spelare som är väldigt bra. Vålerenga och Stavanger brukar vara bra, Storhamar har också gått väldigt bra under de senaste åren, de har dessutom gjort det bra i CHL. Sånt är bra för hela ligans utveckling. Men det är stor skillnad mellan toppen och botten. Några har haft strul med ekonomin, just nu är det till exempel bara nio lag för att någon inte har betalat in elitlicensen. Sedan var skillnaden mellan högsta och andra ligan också väldigt stor.”

Har du fortfarande koll på ligan nu efter du lämnat den?

”Lite, i så fall en del på Stjernen. Jag kollar hur det går för Tobbe Lindström, han är i Vålerenga nu. Jag försöker följa med även om det ibland är lite svårt.”

Vi går över på de gemensamma frågorna. Den som inte känner dig bör veta att…

”Jag dricker mycket kaffe. Jag behöver ingen speciell sort, jag dricker vad jag får tag i, haha.”

Beskriv dig själv som spelare!

”Hm, det är svårt. Jag är väl ganska puckstark, kanske.”

Hur tycker du att din säsong har börjat?

”Det började väl ganska bra, fram till skadan. Efter det har jag haft lite svårt att hitta tillbaka till det läget. Men visst känns det bättre än det har gjort under de senaste säsongerna, rent allmänt både i kroppen och i spelet. Staffan är på oss om att vi måste utmana hela tiden och det har varit bra. Man blir pushad på ett annat sätt.”

Har du satt upp något personligt mål för säsongen?

”Nej, jag brukar inte sätta upp några speciella siffror eller så. Men jag vill bidra åt båda hållen, vara en så bra tvåvägsspelare som möjligt.

När du vill koppla av från hockeyn och tänka på något helt annat…

”…Då är jag bara hemma och pysslar med något. Jag gillar de där vardagsgrejerna och gör inte något flashigt alls.”

Bästa minnet från hockeyn så här långt?

”TV-pucksguldet var häftigt. Men sedan har vi två JSM-guld i rad, det var två häftiga år när man fick vara med och vinna mycket. Det är ju det man vill, att få vinna! Jag har inte varit med och vunnit något på seniornivå ännu, så det är väl de som sticker ut.”

Apropå det, ni tävlar mycket här i BIK, i det mesta och på en daglig basis. Jag har just kollat på er träning och det är ett fasligt jubel och en del retande när något av lagen gör mål när ni spelar tvåmål. Hur viktigt är det här interna tävlandet egentligen? Och vem är bäst på att retas?

”Folk räknar målen, hela tiden, och har koll när vi har träning. Det bästa är ju om man vinner OCH får retas. Jag vet inte om han är BÄST på det men den som retas MEST är Daggen, så klart. Han vill ju vara en mini-Wessner och aldrig förlora.”

I hockeydataspelet NHL18 och framåt finns allsvenskan med som liga. Vilken spelare skulle du spela som och varför?

”Ja, jag har hört det och läste att Olle var lite rolig där när han fick frågan och valde mig. Jag spelar inte tv-spel och äger inte ens ett längre. Men om jag skulle testa och spela skulle jag givetvis vara någon i laget. Kanske Olle då, så man får veta om det verkligen är så svårt att stå i mål som det ser ut.”

Har du kollat din profil?

”Nej, det har jag inte gjort. Det lär ju vara svårt för dem att sätta ihop korrekt stats på folk, inte minst när det är en relativt ny liga för dem. Jag har svårt att föreställa mig att se dem åka runt och scouta oss, haha.”

Paradisstrand eller storstad?

”Jag bor ju i en storstad så det kan vara gôtt att variera med en paradisstrand.”

Mål eller assist?

”Mål.”

Om du ska impa på någon – flossa eller flexa?

”Jag kör ju triceps-pass med Olle så då får man nog flexa lite. Det är ingen som har valt flexa än, va?”

Nej, det är ingen som har vågat.

”Då kör jag flexa, för flossa kan jag absolut inte.”

Något ska man väl få ut av all träning…

Gapskratt. ”Ja, men jag vet inte om det är så mycket flex. Men vi kör lite triceps i alla fall.”

Restaurang eller hemlagat?

”Hm… Jag gillar att laga mat men det är jäkligt skönt att gå ut också. Vi kör på restaurang.”

Skarpt läge: Lägger du helst den avgörande straffen eller täcker ett avgörande skott?

”Jag tar straffen!”

Skribent Marie Angle