BIK-profilen Jacob Lundegård

Jacob Lundegård är, vid 22 års ålder, mitt uppe i sin tredje säsong i BIK Karlskoga. Hans moderklubb är Alvesta SK men han gick till Växjös juniorverksamhet inför hockeygymnasiet för att sedan spela sitt sista år som junior i Karlskronas J20-lag innan han tog steget till Hockeyallsvenskan och BIK.

Hur kom det sig att det blev BIK för dig, Jacob?

”Jag pratade med Torsten och det kände att det inte var något att tveka på. Jag är ganska hockeyintresserad överlag, hade bra koll och tyckte att BIK stod för många roliga saker. Framför allt verkade man ha en jäkla bra glöd i föreningen och i gruppen. Man säger det rätt ut här, att man vill vinna!”

Nej, det är förstås inte någon som tycker att det är roligt att förlora men när BIK förlorat en match är det en helt egen nivå av sammanbitenhet och svarta ögon. Det känns verkligen när man kommer ned i omklädningsrummet efter en förlust!

”Ja, så är det och det är så det ska vara!”

Det har varit två händelserika första år i klubben. Under din första säsong här i BIK kvalade ni uppåt och den andra säsongen höll ni till i botten av Hockeyallsvenskan. Vilka lärdomar tar du med dig från detta?

”Första året här var mitt första som senior och jag försökte nog mest suga in så mycket som möjligt. Men det jag märkte då var att vi hade en bra jämnhet under nästan hela säsongen, vi byggde upp spelet kring ett bra försvarsspel och hade exceptionellt bra strikers, målskyttar, som kunde göra det där extra. Det här känns det som vi har även i år. Vi har lagt en bra grund men sedan vet man ju aldrig, det är så små marginaler. ”

”Förra året var väldigt tufft mentalt. Samtidigt kan det stärka en också. Från jul och framåt lyckades vi vända den här negativa trenden, trots att vi var uträknade så länge som vi faktiskt var så lyckades vi klara det i sista matchen. Bara en sådan grej, att fixa det och den energin som det gav oss alla, hade vi med oss ända in på försäsongen. Vi var så himla glada över att vi fixade det.”

När det går så där tungt som det gjorde i fjol, hur arbetar man med det internt i laget?

”Det är nog något som vi är väldigt bra på här i BIK. Oavsett hur det går har vi alltid högt i tak, vågar prata om saker och pushar varandra för att hålla glädjen uppe. Det ska alltid vara kul att komma hit oavsett var vi ligger i tabellen.”

Så även om man är oerhört besviken direkt efter en förlust…

”…så kommer man hit nästa dag och börjar på ny kula! Då är det dags att se till nästa utmaning.”

Inför säsongen lät vi lagkapten Daggen dela ut lite interna utmärkelser. Han gav dig ett par stycken. Den första var ’Lagets trötter’, med motiveringen att ’det alltid såg ut som du sovit 17 timmar’.

”Jag sover gott på nätterna, haha. Det får stå för honom - jag vet inte hur det kan vara negativt att sova 17 timmar?”

Jag håller med dig helt! Man kan aldrig sova för mycket. Daggen tyckte också att du var lagets största bilnörd, trots att du kör, vad han kallar, ’en gammal symaskin’. Det verkar finnas en del motsättningar mellan olika bilmärken i laget. Detta känns som något vi behöver reda ut.

”Det är Saab mot alla, kan vi säga. Jag gillar framför allt Audi och visst kan man väl säga att jag har ett nördintresse. Det är ett gäng där med Blidstrand och Daggen som köpt sig en falsk förhoppning om att Saab är världens bästa bil och det är klart att de vill jobba upp den tanken för sig själva, haha.”

Snygg replik! Vilken är din drömbil?

”Det är nog en Audi R8. Det är en grym sportbil. Men sedan jag flyttade ihop med min tjej bor jag så nära hallen att jag inte behöver någon bil så jag köpte en pendlarbil bara.

Aha, därav benämningen ’symaskin’. Vi går vidare – Daggen verkar ha siktat in sig på dig för han utser dig också till lagets sämste förlorare.

”Men det är jag nog faktiskt. Jag har alltid varit det, sedan jag var liten, och det har inte blivit bättre med åren. Men jag har lärt mig att släppa det snabbare nu.”

Ni tävlar väldigt mycket internt inom laget. Ta till exempel träningarna, när ni verkar ha stenkoll på vilket lag som gjort mest mål, och är noga med att tala om det också. Jag vet dessutom att tävlandet följer med i diverse tävlingar utanför isen.

”Ja, och det är en sådan grej som triggar mig, jag vill verkligen inte torska!”

Vilken strategi kör du om det ser ut att barka åt fanders: vägrar du fortsätta, hittar du bortförklaringar eller vad gör du?

”Nej, jag försöker bara bomba på ännu hårdare. Som tur är försvinner de där känslorna i samma ögonblick som vi kliver av isen eller var vi nu är.”

Hur är det att spela sällskapsspel med dig?

”Det är nog lite både och. Beroende på nivån kan jag nog titta på det med glimten i ögat. Men tävlar vi på träning finns det liksom ingen hejd.”

Har ni någon duktig trashtalkare i laget?

”Inte så mycket på träning, det blir mest småpikar och sådant funkar inte på mig! Det kan du skriva, att Daggen tror att han kan få igång mig på sådana saker men han är inte ens i närheten!”

Apropå Daggen. Är inte han själv en av lagets sämsta förlorare, förresten?

”Jo, det är han. Han vill inte ens inse att han har förlorat!”

Under match då, hur påverkas du av trashtalk och efterslängar? Själv tror jag att jag skulle bli vansinnig av de där små rappen på oskyddade delar av kroppen!

”Jag tycker att det där är ganska lugnt. Om något får jag mer energi av det. Får man en extra smäll vet man att man förmodligen antingen har gjort något bra innan eller har gjort likadant tillbaka.”

Ditt bästa tips för att störa motståndaren?

”Inget verbalt i så fall utan bara att ligga riktigt nära.”

Varför blev det hockey för dig?

”Jag spelade lite fotboll också när jag var yngre men pappa spelade hockey och hockey har alltid varit mitt största intresse. När jag insåg att jag var tvungen att välja mellan fotbollen och hockeyn var valet inte så svårt."

Har du alltid spelat back?

”Ja, förutom någon enstaka gång som center under ungdomsåren. Jag har nog alltid åkt baklänges, höll jag på att säga, haha. Jag funderade aldrig ens över det, jag är back helt enkelt.”

Det finns en gammal sanning som säger att en back bara blir bättre och bättre med åren och generellt ofta blommar ut senare än spelare på övriga positioner. Håller du med?

”Ja, det tror jag absolut. Ju mer rutin du får, desto mer vet du i vilka situationer du kan ta det lugnare och när du ska vara mer aggressiv. Man lär sig mycket av de forwards man möter så är bara att suga i sig den kunskapen.”

Vilken spelare är den bästa som du mött?

”En bra fråga… Men (Victor) Ejdsell är nog den bästa spelare som jag mött. Han är duktig på att täcka puck och skjuter riktigt jävla hårt också.”

Om vi ska se till laget idag, vem är jobbigast att möta på träning?

(Lång eftertanke) ”Hm… Det är nog Gurra Thorell. Han är skicklig och lite småful, kan jag tycka, ibland.”

Då ska vi gå över till de gemensamma frågorna och vi börjar med den här: Den som inte känner dig bör veta att…

”Jag har en bra smash i padel.”

Beskriv dig själv som spelare.

”Stabil tvåvägsback.”

Din största styrka?

”Lugnet.”

Något du vill bli bättre på?

”Skridskotekniken.”

Hur jobbar man med det på den här nivån?

”En del är att kolla mycket på video. Vi har många duktiga skridskoåkare i laget så jag försöker titta på dem.”

Apropå det här med video. När jag intervjuade Fredrik Höggren inför hans profilreportage pratade vi en del om hur viktigt video blivit under senare år. Han sa att ni lite yngre spelare generellt sett är mer vana vid det eftersom ni ofta haft det sedan ung ålder. Hur viktig är videon för dig?

”Jag använder det supermycket, jag gillar det verkligen! Jag brukar skynda mig hem efter matcher för att se matchen på tv.”

Hur påverkas man av att uppleva matchen igen om det har varit en jobbig förlust?

”Jag försöker koppla bort hur det har gått och kollar på vad jag hade kunnat göra annorlunda. Det gäller att försöka hitta bättre lösningar.”

Sedan får ni också feedback från tränarna utifrån olika klipp, om jag fattat det hela rätt?

”Ja, det får vi tillsammans med statistik och lite sådant.”

Det finns många siffror och sätt att mäta idag. Hur mycket använder ni av den här moderna statistiken, som det talas allt mer om?

”Ja, skott framåt och bakåt, Corsi alltså, använder vi till exempel. Det började nog främst i större klubbar men det blir nog mer och mer sådant inom hockeyn överallt, tror jag.”

Vilket är ditt personliga mål för säsongen?

”Jag hoppas kunna bidra och vara en bra kugge i boxplay.”

Om du inte hade spelat hockey…

”Då hade jag varit padel-proffs.”

Padel är en relativt ny sport i Sverige. Kan man vara proffs på det redan nu?

”Jajamensan, men det är mest argentinare som är det. Jag följer sporten så mycket jag kan. Det är jäkligt roligt att spela och det finns två banor här i Karlskoga, så stan ligger med bra i utvecklingen. Vi är ett gäng i laget som spelar så ofta vi kan mellan matcherna. Rehabcoachen Håkan (Persson) är med och Sudden (Fredrik Sundin), Lilja, Daggen och Calle spelar också, till exempel.”

Vem är bäst?

”Vi har inte spelat någon turnering eller sånt så vi har inget på papper. Men vi spelade innan säsongen med laget i Örebro och då var Lang och Lundberg bäst.”

När du vill koppla av från hockeyn och tänka på något helt annat…

”Då spelar jag nog lite padel och så är jag med sambon.”

Bästa minnet från hockeyn så här långt?

”När vi kvalade till SHL för två säsonger sedan. Matcherna mot Rögle.”

I hockeydataspelet NHL18 och framåt finns allsvenskan med som liga. Vilken spelare skulle du spela som och varför?

”Jag spelar inte tv-spel men om jag skulle spela skulle jag vara Lundberg i målet. Det kan inte vara lätt att vara målvakt och framför allt inte på tv-spel.”

Har du kollat din profil?

”Jag tror att min kusin skickade den till mig men jag minns inte hur den såg ut.”

Paradisstrand eller storstad?

”Paradisstrand.”

Mål eller assist?

”Assist.”

Om du ska impa på någon – flossa eller flexa?

”Det får bli flexa för jag har så dålig taktkänsla och motorik. Jodå, jag har provat att flossa men jag var ingen höjdare, haha.”

Restaurang eller hemlagat?

”Hemlagat.”

Skarpt läge: Lägger du helst den avgörande straffen eller täcker ett avgörande skott?

”Då får jag nog täcka det där skottet…”